Varför bär teknologer overall?

Klädda i regnbågens alla färger spatserar teknologerna runt på Lunds kullerstensgator och parker. Men var kommer traditionen med overaller från? Lundagård har pratat med Rasmus Göransson, ordförande för Arkivutskottet vid teknologkåren för att räta ut frågetecknen.

Teknologernas omtalade overall, den färgglada “spyfracken”. Den är mindre pretentiös än en medaljsmyckad brynja på bal, men utgör ändock en statusmarkör. Dess påsydda tygmärken och emblem skvallrar om erfarenheter. Samtidigt är den en prestigelös uniform, tillgänglig för alla som har rätt att bära den. En samhällsvetare, jurist eller för den delen journalist kan emellertid ha svårt att få grepp om detta vedertagna plagg som tillhör de mer tekniskt lagda. Varifrån kommer overallen? Och vilken innebörd har den för dess många mannekänger? 

Vi tar hjälp av Arkivutskottet vid teknologkårens ordförande Rasmus Göransson för att släta ut några av våra frågetecken.

Först bör vi kanske reda ut overallens syfte. Vilket är det?

Göransson menar att svaret är tudelat. Overallen fyller dels samma syfte som en traditionell scoutskjorta, det vill säga ett sätt att visa en gemenskap i en väldigt stor förening. Mängden påsydda märken skapar även ett kollektivt minne på overallen. 

Overallens andra syfte är en fråga om tålighet.

– Overallen har en praktisk funktion. Tidigare hade man en så kallad “spyfrack”, en gammal sliten frackjacka man kunde spy i utan risk. Denna har sedermera ersatts av overallen.

Så när kommer då overallen in i bilden?

Rasmus Göransson bläddrar bland de svartvita bilderna i en årskrönika och erinrar sig:

– Vi har en källa från 1975. Det var året då man hämtade in overallen från KTH [Kungliga tekniska högskolan, reds. anm.] där den redan hade burits ett tag. Sen tog det några år innan den blev normaliserad här i Lund. Min pappa läste på Lunds tekniska högskola (LTH) 1980 och då var overallen ett väl spritt och oskiljaktigt fenomen inom sektionerna.

Vi kontaktar Cornelia Haag, ordförande för Tekniska Högskolans Studentkår (KTH) via mejl för att reda ut hur det ligger till.

Haag förklarar att Televerket donerade en drös arbetsoveraller till fysiksektionen på KTH 1969. Varför? Overallerna var orangea, precis som fysikstudenternas sektionsfärg. Snart ville alla sektioner ha en egen overall i deras sektionsfärg. Sedan dröjde det några år innan plagget nådde teknologer i resten av Sverige och sedermera även i Finland.

Varför blev det just en overall och inget annat plagg?

Rasmus Göransson understryker att overallen inte är något LTH har hittat på. 

– Overallen är standardutstyrseln om du exempelvis jobbar som målare eller liknande. Så det är en klädsel som är praktiskt, slitstark, smutsbeständig. Därtill är overallen lätt att tillverka i olika färger eftersom den redan är ett yrkesplagg. Den valdes nog främst av dessa skäl.

Även om overallen traditionellt sett är ett arbetarplagg, något som kanske inte nödvändigtvis rimmar med dagens teknologer, menar Rasmus Göransson att teknologstudenten och overallen är inseparabla idag. Han beskriver det som en kulturförändring, där något som kunde ha betraktats som ett stilbrott förr anses vara allemansmode idag. Det går att jämföra med medaljprydda frackar som ursprungligen var en drift med militära förtjänsttecken, men som numera har liten anknytning till försvarsmakten. Overallen har man, för man har alltid haft den – eller i alla fall så länge man kan minnas.

Med det sagt tycks overallen vara här för att stanna. Som cementerad i teknologkulturen sedan 1975 är dess sammanfogande funktion något av det första teknolognovischer möts av under sina respektive nollningar. Som avhållen, avundad och avskydd är den alltjämt en lika given del av den lundensiska stadsbilden som kullersten, körsång och klängväxter.