Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om gig-arbete har valt en okonventionell metod för att presentera sina forskningsresultat. Produkten visades upp för allmänheten på Kulturnatten den 17/9.
På Kulturnatten öppnade vackra Classicum upp dörrarna för allmänheten. Tidigare var byggnaden hem till den Klassiska institutionen men sedan år 2008 används huset för tvärvetenskapliga forskningssamarbeten och går numera under namnet Pufendorfinstitutet.
På entréplan ringlade kön lång till Kungliga Fysiografiska Sällskapets föreläsningsserie men det mest intressanta hände en trappa upp i huset. Där visade en grupp forskare upp resultatet av sitt forskningsprojekt med fokus på gig-arbete, “The Gigification of Work – Quo Vadis”.
Gig-arbete kännetecknas av korta och tillfälliga jobb på en flexibel arbetsmarknad, matleveranstjänster som Foodora är det klassiska exemplet.
Forskargruppen, koordinerad av Calle Rosengren och Niklas Selberg, har valt en okonventionell metod för att presentera sin forskning. De har samarbetat med tre olika serietecknare som skapat bilder för att representerar forskningsprojektets slutsatser. Det faktum att en av serietecknarna anställts just genom en plattform för gig-arbete skänkte legitimitet till slutprodukten.
Ett genomgående tema i illustrationerna är de motstridiga budskap som presenteras av olika aktörer i debatten kring gig-arbete. Exempelvis används frihetsbegreppet flitigt av både kritiker och förespråkare. För många kan en flexibel arbetsmarknad innebära en frihetskänsla men för de som istället ständigt måste vara beredda att arbeta utan framförhållning kan resultatet istället bli det motsatta. De tecknade bilderna förmedlade budskapet på ett förvånansvärt effektivt och roligt sätt.
Ytterligare ett perspektiv som lyftes var den sociala kontext som ofta saknas för gig-arbetare. Även här valde forskarna att nyansera bilden. Det sociala blir ofta lidande i brist på en fysisk arbetsplats men å andra sidan finns det flera exempel på hur gig-arbetare från flera olika plattformar har gått samman och skapat nya gemenskaper. Att detta gestaltades genom en bild där gig-arbetare finner varandra i frustration över sin arbetssituation gjorde dock att man som åskådare fick en i huvudsak negativ bild.
Utställningen lyckades sammantaget med att skapa en mer nyanserad bild av gig-arbete. Efter år av polariserad debatt var detta mycket välkommet. Den nya tekniken är inget statiskt utan något som kan, och bör, anpassas efter människan och dess behov.
