Forskning eller pseudovetenskap? Parapsykologi är en omstridd falang inom populärpsykologin. Lundagård har träffat Etzel Cardeña, Lunds enda professor i parapsykologi, för att diskutera vetenskaplig metodik, fördomar och miljonbeloppsarv.
På tredje våningen i byggnaden känd som Psykologen, belägen i kvarteret Paradis, sträcker sig en korridor där kontoren står på rad. En dörr pyntas av en reklamaffisch för parfymen Hypnôse. Att en manlig professor väljer att dekorera sitt arbetsrum med konsumtionspropaganda riktad till kvinnor hör kanske inte till vanligheten – men Etzel Cardeña, Lunds enda professor i parapsykologi, är heller inte som de flesta professorer.
– Jag är intresserad av kopplingslänken mellan förändrade medvetandetillstånd och parapsykologiska fenomen, berättar Etzel Cardeña sittandes vid sitt skrivbord.
Det är inte någonting som är bredvid normalt; tvärtom är det helnormalt, men vi vet inte så mycket om det.
Prefixet para är grekiska och betyder ”vid sidan av”. Parapsykologi innebär enligt föreningen Vetenskap och folkbildning ”studiet av psi.” Psi är i sin tur ett samlingsnamn för fenomen som telepati och prekognition. Fenomen som sägs vara av paranormalt, övernaturligt, slag.
Etzel Cardeña ställer sig emellertid inte bakom den definitionen. På frågan om han själv varit med om någon paranormal upplevelse svarar han skrattande:
– Oh well; snarare parapsykologisk. Allt det som kallas parapsykologiskt skulle jag faktiskt säga är helt normalt. Det är inte någonting som är bredvid normalt; tvärtom är det helnormalt, men vi vet inte så mycket om det.
Anledningen till att det saknas allmän vetskap om parapsykologiska fenomen tror Etzel Cardeña beror på felaktiga antaganden om vad parapsykologisk forskning innebär.
– Det finns en stor fördom mot parapsykologi och människor som forskar i parapsykologi, säger han.
Fördomarna, menar Etzel Cardeña, handlar om okunskap. Det cirkulerar enligt honom ogrundade misstankar om att parapsykologi skulle handla om astrologi och magi, att forskningen har religiösa undertoner eller att det inte är en riktig vetenskap. Etzel Cardeña menar att det är allt annat än sant.
– Vi använder samma procedurer som andra ämnen inom vetenskapen.
Den parapsykologiska professuren vid Lunds universitet (LU) var omtvistad redan innan den inrättades. Grunden till professuren lades år 1962 då den danske margarinfabrikören Poul Thorsen dog. Efter sig lämnade han en donation, idag värd 30 miljoner kronor, för att inrätta en professur tillägnad hans stora intresse – parapsykologi. Både Köpenhamns och Stockholms universitet hade erbjudits donationen före LU men tackat nej på grund av parapsykologins tveksamma rykte.
På grund av testamentariska skäl dröjde det över fyrtio år innan margarinpengarna faktiskt kunde gå till att upprätta professuren. När Etzel Cardeña, som är född och tidigare var verksam i Mexiko, flyttade till Sverige år 2003 för att bli Lunds förste parapsykolog väntade inget varmt bemötande. Tio forskare vid LU skrev en debattartikel i universitetets personaltidning där de hårt motsatte sig inrättandet av en parapsykologisk professur och Etzel Cardeñas anställning. Artikeln publicerades senare även i Svenska Dagbladet. Anledningarna de angav var just de som enligt Etzel Cardeña bara är fördomar.
Nu har närmare 20 år passerat sedan Etzel Cardeña påbörjade sin professur vid LU. Att han fortfarande utstår mycket skepticism hindrar honom inte från att genomföra sin forskning. Den kanske vanligaste typen av parapsykologiska experiment följer den så kallade Ganzfeldmodellen.
– Det ser konstigt ut men det är inte så konstigt, säger Etzel Cardeña samtidigt som han klickar runt på sin dator efter ett filmklipp som illustrerar experimentet.
– Du har ping-pong-bollar för ögonen, du ser inga mönster – du ser bara rödhet. Du hör vitt eller skärt brus och vilar i en bekväm stol. Det betyder att du inte har mycket stimulation.
Deltagaren i experimentet, den som sitter med halva pingisbollar för ögonen, sitter i en annan byggnad än forskaren och har ingen som helst kontakt med denne. Eller åtminstone inte vad som konventionellt sett skulle kallas kontakt.
En dator väljer slumpvis ut ett av hundratals filmklipp som forskaren tittar på. Klippen kan handla om vad som helst – ”resor, natur, industriella saker – eller Hollywood och Ingmar Bergman.” Deltagaren får sedan titta på fyra filmklipp, också slumpvis genererade, varav ett är detsamma som forskaren såg. Sedan ska denne peka ut vilket hen tror att det är.
– Eller ge poäng, det är samma sak. Från noll till 100, fyller Etzel Cardeña i.
På ett sätt kan sinnet uppleva saker som inte är nära i tid och rum.
Enligt traditionell sannolikhetslära bör forskningsdeltagaren gissa rätt 25 procent av gångerna. Ganzfeldexperimenten har dock resulterat i en annan siffra – vilket gör Etzel Cardeña exalterad.
– I studier har många, dussintals, forskare visat att människor väljer den rätta betydligt mer än vad som kunde förväntas av slumpen. I genomsnitt handlar det om runt 35 procent.
Etzel Cardeña menar att det inte handlar om att försökspersonen kan ”läsa” forskarens tankar. Med referenser till Einsteins teorier och modern physics uttrycker han:
– På ett sätt kan sinnet uppleva saker som inte är precis nära i rum och tid.
Trots experimentens framgång ser Etzel Cardeña inte helt optimistiskt på parapsykologins eller professurens framtid. Till stor del beror det på omvärldens kritiska blick, men också på att så få forskare ägnar sig åt ämnet. När Etzel Cardeña en dag går i pension måste dock pengarna som stödjer hans professorskap gå till en annan forskare inom samma fält.
– Jag hoppas att det kommer bli åtminstone en till Etzel. Jag har haft tre doktorander – en av dem är jätteintresserad av parapsykologi. Så jag har åtminstone klonat mig på ett sätt, säger Etzel Cardeña med ett skratt.
Även om Etzel Cardeña inte lyckas åstadkomma något mer under sin karriär som forskare så är han nöjd. 2015 publicerades Parapsychology: A handbook for the 21st century – en bok han reviderat, och som var den första på över 40 år att erbjuda en genomgripande överblick av det parapsykologiska fältet. Tre år senare, 2018, publicerade världens största psykologiförening – American Psychology Association – en artikel skriven av honom i tidskriften American Psychologist.
Foto: Saber Malmgren
I artikeln sammanfattade Etzel Cardeña all parapsykologisk forskning fram till publiceringsåret. Det var en lång process men till slut gick det.
– American Psychologist hade inte publicerat en artikel om parapsykologi på flera decennier. Om jag inte gör något mer inom parapsykologin är jag glad eftersom jag till och med fått skeptiker att säga ”jag måste tänka mer”.
