Normer vi älskar

Vissa sociala koder finns där av en anledning. Lundagård guidar dig till gränserna som bör behållas.

Arbetskläder

Det är få saker i livet jag tycker lika mycket om som att byta om inför jobbet. Oavsett om det varit till vårdkläder, blåställ eller kostym och slips – det har alltid hjälpt mig att träda in i min yrkesroll. Vi får hoppas att ”casualtrenden” inte går alltför långt och raderar ut all yrkesstolthet.

Hampus Peterson
Foto: Saber Malmgren

Allmänt hyfs

Hur man beter sig mot arbetare i serviceindustrin säger mycket om en som person. Tyvärr bryr sig inte alla om denna devis utan sätter sina egna behov först. Det konstiga är att de flesta någon gång arbetat med service, men glömt hur hjälplös personalen faktiskt är mot elaka kunder.

Kärlek som mening

I vardagen är det enkelt att fokusera på sin karriär och sitt eget självförverkligande för att ta sig igenom ledan. Men vakna nätter kräver andra perspektiv. Att älska och bli älskad – förblir det viktigaste i livet. En norm som oavbrutet återkommer i litteratur, film och musik – för att det är, ja, sant.

Politisk korrekthet

Till mångas förtret verkar normen om politisk korrekthet vara här för att stanna. Själv tycker jag tvärtom att det är en synnerligen positiv utveckling. Hur kan en norm om hänsyn och medkänsla som huvudsyfte kritiseras? En ängslan för att såra borde vara något att uppmuntra.

Lydia Löthman.
Foto: Saber Malmgren.

En svensk tiger

Det sägs att vi svenskar är ett kallt, stelt och reserverat folk. Att sätta sig bredvid en främling på bussen eller börja prata med en okänd person i kön är att gå utanför vår strikta comfort zone. För en blyg och introvert person som jag skänker dessa osociala normer dock ingenting annat än sinnesro. 

Studieflit

När jag tågade in i universitetsvärlden blev jag glatt överraskad: studieflit uppmuntras numera av studentkollektivet. Antagligen rör det sig främst om en mognadsfråga men efter år av nedsättande attityder i grundskolan och gymnasiet utgör det en uppfriskande förändring. 

Standardiserad öl

Givet CSN:s begränsningar finns det en tydlig norm om att billigast är bäst. Det utesluter uppvisningsbeteende med alkohol – det finns ingen som försöker vara speciell, utan vi enas i vår fattigdom. Att klanka ner på någon för att den är snål är otänkbart. Folkhemmet återuppstår i tre flak Ey Bro och en Vanlig Vodka.

Theo Selimovic
Foto: Saber Malmgren

Ideologi-tabu

Vi kan skatta oss lyckliga att försök till ideologiskt övertalande är tabubelagt. Det är så skönt att slippa 03:an som är övertygad gaullistvänster (”fast jag är i princip emot staten”) gorma om Anderssons fascism. Tänk er hur outhärdliga alkoholtillställningar skulle vara om det var fritt fram att tuta i andra att bli neo-ekosocialister. 

Fotgängarstaden

De flesta efterkrigsstäder är byggda runt bilen som huvudsakligt färdmedel. Men inte Lund! Här är normen istället att bilister alltid är en andra gradens medborgare. Röd gubbe på övergångsstället? En rekommendation. Vi delar inte på staden, utan jag går här och du är här på lån. Fuck you, bilister