Den 16 november ska riksdagen ta beslut om ett förslag som förändrar grundlagarna om yttrande- och tryckfrihet. Om det går igenom kan det bli straffbart att rapportera kritiskt om Sveriges allierade.
Förslaget innebär en kriminalisering av utlandsspioneri och att brottet kategoriseras som yttrande- och tryckfrihetsbrott. Syftet är att skydda känsliga och hemliga uppgifter inom Sveriges internationella freds- och säkerhetssamarbeten. Vad som anses känsligt eller hemligt är – enligt förslaget – uppgifter som kan skada Sveriges relation till en annan stat eller mellanstatliga organisationer.
Eftersom förslaget innebär en ändring i grundlagen behövs det två omröstningar i riksdagen under två olika mandatperioder. Den andra omröstningen kommer ske på onsdag (16/11).
menar Nils Funcke.
Foto: Tor Johnsson/Tidningen Journalisten
I flertalet medier har förslaget kritiserats som en inskränkning på den fria journalistiken. Nils Funcke, expert på yttrandefrihet, menar i en debattartikel i Svenska Dagbladet att otydligheten i vad som orsakar ”men” för Sverige och dess allierade skapar osäkerhet i hur lagen ska tillämpas. Han utvecklar för Lundagård:
– När blir något ett men? Vem bestämmer vad för uppgift som är hemlig? Det blir upp till andra stater hur den definitionen blir. Om vi har en diskussion om tortyr av kurder kanske Turkiet blir förbannat, kallar hem sin ambassadör och bryter den diplomatiska kontakten. Är det då ett men? säger Nils Funcke och fortsätter.
– Det kan även bli att en utländsk general kan bestämma vad som är hemligt eller känsligt.
Sådana uppgifter kan också bli svåra att få tag i. Lagstiftningen inskränker på meddelarskyddet, rättigheten till anonymitet som uppgiftslämnare har. Om publiceringen tas till domstol måste en åklagare ta fram allt material som rör ärendet, däribland visselblåsarens personuppgifter. Nils Funcke menar att det kan göra visselblåsare återhållsamma.
– Och om de kommer fram med uppgifter så kan publicisterna i sin tur bli återhållsamma med vad de publicerar, säger han.
beslutet: ”Det går emot en bärande
idé i svensk demokrati.”
Foto: Pressbild, Sveriges Riksdag
Förslaget motiveras utifrån en statlig offentlig utredning från 2017, som pekade på brister i lagstiftning kring känsliga uppgifter som Sverige delar med allierade. Men läget nu är annorlunda från då, menar Jessica Wetterling, vänsterpartistisk ledamot i Konstitutionsutskottet.
– Vi har varit emot förslaget sedan start, säger Jessica Wetterling (V). Hon betonar att beslutet är fattat på vad hon menar är förlegad kunskap.
– Förslaget är baserat på en utredning från 2017. Den har blivit inaktuell, speciellt eftersom vi nu ska gå med i Nato.
Jessica Wetterling menar också att tillämpningen av lagen är otydlig och meddelarfriheten inskränkt. Hennes parti anser dessutom att förslaget är onödigt.
– Vi ser inte ett behov av denna nykriminalisering. Vi anser att det redan finns andra straff som täcker upp för spioneri.
Andrea Herlitz, pressekreterare för Centerpartiet (C), svarar Lundagård på mejl. Hon skriver att C har förståelse för journalisters oro men motiverar sin jakande hållning utifrån ”blinda fläckar” i lagstiftningen.
Dessutom kommer appliceringen göra lagen tydligare, menar hon. ”Den oro som uttryckts om bristen på praxis och vägledning är förståelig, men som med all ny lagstiftning är det upp till våra oberoende domstolar att i sin praxis tolka och tillämpa lagstiftningen; på så sätt kompletteras lagstiftningen och blir tydligare.”
Att det i slutändan blir domstolarna som bestämmer vad för något som räknas som känsliga menar Nils Funcke är problematiskt. Deras oberoende från politiken är inte en självklarhet.
– Risken finns att domstolarna smittas av politiska värderingar.
Han menar även att journalistiken misslyckats med att ställa politikerna mot väggen. Det har saknats kritiska frågor om motiveringen bakom beslutet, och vilka bevis det finns för förslagets nödvändighet.
– Förslaget borde aldrig kommit till. Det här är illavarslande.
Det är tveksamt om en tredjedel av riksdagsledamöterna kommer rösta mot förslaget den 16 november enligt Jessica Wetterling. Hon ser också övriga partiers tystnad som betydande.
– De andra partierna har gjort sig oanträffbara inför media. Det är anmärkningsvärt att de inte kan motivera varför de ställer sig bakom beslutet, säger Jessica Wetterling.
Lundagård har sökt samtliga riksdagspartier. Inget av partierna i regeringssamarbetet har återkopplat. Endast V har ställt upp på intervju innan artikeln publicerades. Socialdemokraterna refererar till sina svar i TT och Sveriges Radio.
Förslagets tidslinje
28 oktober 2021: Konstitutionsutskottet (KU) börjar bereda ärendet på uppdrag av Stefan Löfvens (S) regering. Både regeringen och KU anser att det finns brister i lagstiftningen: uppgifter om Sveriges allierade skyddas inte tillräckligt.
6 april 2022: Första omröstningen om förslaget. Alla partier förutom Liberalerna (L) och Vänsterpartiet (V) ger bifall.
11 september 2022: Efter valet inleds en ny mandatperiod med en ny regering.
10 november 2022: KU klubbar igenom förslaget. L svänger i frågan och ger nu sitt bifall. Även Miljöpartiet (MP) svänger men i motsatt riktning – de har nu invändningar.
16 november 2022: Andra omröstningen om förslaget. Om inte en tredjedel av ledamöterna i riksdagen – 116 stycken – har invändningar godtas grundlagsändringen.
1 januari 2023: Om förslaget ges bifall, träder den nya lagen i kraft vid årsskiftet.
