Törsten efter börsen

- in Ekonomi, Reportage, Reportage

Trots rusande inflation och hot om lågkonjunktur sparar fler än någonsin på börsen. Ökningen har varit särskilt stor bland unga. Lundagård har sökt svar på vad som ligger bakom fenomenet.

– Jag måste vara produktiv och jag vill alltid hitta något sätt att tjäna pengar. 

Ekonomistudenten Viktor Ritsvall berättar engagerat om sitt stora intresse för aktier och fonder. Det började tidigt: han köpte sin första aktie redan som tolvåring. 

Under gymnasietiden hittade han organisationen Unga Aktiesparare i Lund, där han så småningom blev ordförande. Han beskriver föreningen som en viktig arena för att kunna fortsätta odla sitt intresse för börsen. 

– Där kunde man träffa likasinnade, snacka och dela med sig av kunskaper.

Viktor Ritsvall är en av drygt 2,7 miljoner svenskar som investerar sina pengar på aktiemarknaden. Trots rasande aktiekurser under 2022 är siffran den högsta som uppmätts sedan SCB och Finansinspektionen inledde sina mätningar i början av 2000-talet. Särskilt markant har ökningen varit just hos unga. Vad beror det på och vad säger trenden om vår samtid?

Historikern David Larsson Heidenblad.
Foto: Johan Larsson

David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet (LU) och forskar på den svenska investeringskulturen. Han berättar att regeringen under slutet av 1900-talet genomförde reformer för att få in underrepresenterade grupper, i huvudsak unga och kvinnor, på aktiemarknaden.

– Historiskt sett har den typiske aktiespararen varit en man i övre medelåldern, säger han. 

Tack vare förmånliga villkor i de så kallade Allemansfonderna började allt fler svenskar investera i fonder. David Larsson Heidenblad intygar även att Unga Aktiesparare har spelat en viktig roll i utvecklingen. Aktiespararnas riksförbund skapade organisationen på 80-talet för att få flera unga att intressera sig för aktier.  

Men det är först under 2000-talet som aktiesparande blivit riktigt stort hos unga. Det kan kopplas direkt till nya tekniska uppfinningar och tjänster. David Larsson Heidenblad menar att smartphonen i kombination med plattformar som Avanza och Nordnet har gjort aktier till vilken annan vara som helst.

Förändrade samhällsekonomiska förutsättningar är också en förklaring till den växande aktiemarknaden. 

– Tidigare generationer har sökt trygghet genom en fast anställning. Idag är det allt mer ovanligt och människor söker därför ekonomisk stabilitet på andra håll, däribland på aktiemarknaden, säger David Larsson Heidenblad.

Teknisk innovation i form av sociala medier har även skapat en ny arena för diskussion och informationsspridning. Studenten Viktor Ritsvall driver tillsammans med en kompis TikTok-kontot ”Finansgrabbarna”, där de tipsar följare om hur man investerar på börsen. Kontot är ett av flera hundra som skapats på kort tid. Fenomenet har till och med fått ett eget namn: finfluencer (financial influencer). 

Även om Viktor Ritsvall har sociala medier att tacka för många kontakter och lärdomar är han inte enbart positiv till att använda tjänsterna som kunskapsunderlag för investeringar. 

Viktor Ritsvall.
Foto: Johan Larsson

– Det digitala informationsflödet kan ibland bli överväldigande vilket ställer höga krav på källkritik, menar han.

På senare år har etiska överväganden tagit större plats i människors investeringsbeslut. Många aktier och fonder har idag certifieringar som ska garantera hållbarhet när det kommer till miljö, klimat och sociala frågor. Sparande handlar inte längre bara om att få avkastning utan även om att stötta etiska verksamheter. 

På frågan om hur Viktor Ritsvall förhåller sig till de etiska aspekterna av aktiesparande, svarar han krasst:

– Om jag ska vara ärlig kollar jag inte på det alls. Jag är inte superinsatt i politik och etiska frågor utan jag investerar primärt för min egen skull, jag vill tjäna så mycket pengar som möjligt.

Han menar också att aktier kan bli föremål för så kallad greenwashing: att man genom marknadsföring framställer verksamheten som mer ”grön” och hållbar än vad den i själva verket är. 

– Att bli mer hållbar är ofta en lång resa för företag och gröna certifieringar är inte alltid det bästa sättet att se den processen i sin helhet, resonerar han. 

 Man måste klara av stressen.

Att investera på börsen garanterar inte avkastning och det ekonomiska läget i Sverige och omvärlden gör att osäkerheten just nu är ovanligt stor. 

Viktor Ritsvall berättar att den konstanta risken kan vara psykiskt påfrestande. 

– En dag kan man ha hundratusen investerat och nästa dag kan tillgångarna ha minskat med sjuttio procent, man måste klara av den stressen, säger han. 

Med tiden har Viktor Ritsvall börjat investera mer i tillgångar som har en lägre risk. Ett exempel är fonder där risken är utspridd på ett stort antal aktier. Hans sparande är långsiktigt och drivs av ett mål om att någon gång i framtiden inte längre behöva oroa sig för pengar eller vad saker kostar.

– Om jag är i behov av något ska jag kunna köpa det utan att behöva tänka efter, hoppas han. 

Lars Crusefalk är doktorand i sociologi vid LU och forskar på unga vuxnas inställning till pengar och krediter. Han är inte förvånad över att unga strävar efter ekonomiskt oberoende eftersom pengar kan möjliggöra självförverkligande och ett rikt socialt liv. Att kunna leva upp till dessa ideal är en del av vad det innebär att uppfattas som en ”lyckad” ung person idag, menar han.

– Å ena sidan vill du uppfattas som att du är sparsam och ordentlig. Å andra sidan vill du inte vara snål och tråkig, utan också kunna njuta av livet, säger han. 

Lars Crusefalk.
Foto: Johan Larsson

Lars Crusefalk menar att det är viktigt att förstå hur unga generellt ser på pengar och privatekonomi för att förstå trenden kring aktiesparande. I sin forskning har han sett att unga, genom att ge uttryck för att vara finansiellt ansvarstagande och sparsamma, visar att de ”är vuxna”.

– Det är inte bara viktigt att man själv tycker att man är noga med pengar, utan också att andra uppfattar att man är det. Det finns en social aspekt i det: jag är inte ett ansvarsfullt finansiellt subjekt förrän andra också anser att jag är det, förklarar han. 

Lars Crusefalk menar att ekonomiskt risktagande har blivit mer normaliserat bland unga. Detta hänger samman med den ökande betydelse som den finansiella ekonomin har i vår tid.

Inom samhällsvetenskaperna pratar man om en finansialisering av vardagen: samhällsutvecklingen har bidragit till att en investeringskultur skapats bland vanligt folk. 

– Idag sparar man genom att konsumera. Man lägger inte pengarna på hög, eller på ett bankkonto. För att spara smart ska pengarna investeras, förvaltas och växa. Det blir ett normaliserande av ett risktagande, säger Lars Crusefalk och fortsätter:

– Man motiverar en viss ekonomisk risk med att det kommer leda till ekonomisk trygghet.

Han beskriver även hur bristen på billiga bostäder för unga normaliserar risktagande. Det byggs få hyresrätter och de som byggs är svåra att få tag på. Detta skapar ett incitament till att ta lån för att kunna köpa en bostad eller spara till en kontantinsats på börsen. Läget på bostadsmarknaden är därför en bidragande faktor till att aktiesparande har vuxit i popularitet hos unga, enligt Lars Crusefalk.

En förening som har märkt av intresset för aktier är finansnätverket LINC, som har sina lokaler på Ekonomihögskolan. När vi träffar Petra Andsberg och Emilia Jensen som är aktiva i föreningens kommité för kvinnor, Female Network, berättar de att engagemanget aldrig varit så stort som nu.

– Under vår senaste introduktionsvecka var det så många intresserade att vi inte fick plats i rummet, säger Petra Andsberg. 

I styrelserummet pryds väggarna av fotografier på alumner som började sin bana i finansvärlden hos LINC. Föreningen har funnits sedan 1991 och har som syfte att stötta studenter som har ett intresse för finansbranschen. Det kvinnliga nätverket startades för 5 år sedan med målet att få fler kvinnor att våga satsa på en finanskarriär. 

– Många har sett filmer som ”Wolf of Wall Street” och har en bild av finansvärlden som mansdominerad, säger Petra Andsberg och fortsätter: 

– Vi vill visa att det är möjligt för kvinnor att skapa sig en karriär i finansvärlden. 

Petra Andsberg och Emilia Jensen från aktienätverket LINC.
Foto: Johan Larsson

Likt hur Viktor Ritsvall beskriver Unga Aktiesparare som en viktig arena för nätverkande och gemenskap, pratar Emilia Jensen och Petra Andsberg om LINC som ett sammanhang där det är lätt att känna samhörighet. LINC erbjuder bland annat utbildningar i finansiell analys till sina medlemmar. Något som ökat i relevans i takt med att det sprids allt mer information om aktier på nätet.

– Det finns så mycket information om aktier på TikTok och Youtube. Våra utbildningar ger deltagarna verktyg för att kritiskt kunna granska informationen och göra egna medvetna val i sitt sparande, säger Emilia Jensen. 

Till skillnad från Viktor Ritsvall som inte beaktar etiska aspekter i sitt sparande, menar Petra Andsberg och Emilia Jensen att hållbara investeringar både kan vara etiska och lönsamma. De har märkt ett stort intresse för hållbara aktier hos sina medlemmar och fokuserar därför mycket på detta i sin verksamhet. 

– Gröna företag är framtiden, säger Emilia Jensen bestämt.

Petra Andsberg och Emilia Jensen visar oss vägen ut från LINC:s styrelserum i källaren på Ekonomihögskolan. På vägen ut kollar vi in i ”finanslabbet”, ett datorrum konstruerat för att utbilda medlemmar i finansiell analys. Många bär LINC-tröjor och stämningen tycks god. 

Investeringstrenden lever och frodas, trots att lågkonjunkturen står för dörren. Risktagande är inne.

Om aktier och fonder

+

En aktie är en ägarandel av ett företag. Och när du köper aktier blir du en av flera delägare i företaget.

En fond består av flera olika aktier, eller andra värdepapper. Ett fondbolag förvaltar fonden och bestämmer därmed vilka värdepapper fonden ska investera i. Fonder är alltså som ett färdigt paket som sköts av en fondförvaltare.

Investerar man i enskilda aktier kan man i stället sätta ihop sitt eget paket – en så kallad portfölj – för att sprida riskerna i sitt sparande.

Samtliga illustrationer: Ida Hein Olsson