Men studenttidningarna är också del av den tredje statsmakten, skriver redaktör Viktor Wallén i ledaren från Lundagård nummer 1 2023.
I april 2022 kallade Bonnier News till krismöte. Det rådde brist på kvalificerade journalistvikarier för sommaren. Branschtidningen Journalisten härledde bristen till krisåren 2014–2018, då 7 245 journalister bytte yrke. Var femte blev informatör eller kommunikatör, enligt statistik från SCB.
Samtidigt visar Universitetskanslersämbetet att från 2014 till idag har 14 268 journalister examinerats. Vad de mötte var ”små till medelstora möjligheter till arbete”. Vägen till ett tryggt arbetsliv för den ”nyexade” har en svårforcerad propp.
Trots att det uppenbarligen finns jobb saknas det unga människor med erfarenhet att fylla tomrummet. Men var ska de få testa på yrket när jobben inte finns, och utbildningens praktik inte räcker till?
Ett svar är studenttidningar. Det finns många utöver Lundagård: Uppsalas Ergo, Göteborgs Spionen, Linköpings LiTHanian, Öre- bros Lösnummer, KTH:s Osqledaren och Helsingfors svenskspråkiga studenttidning Studentbladet. Listan kan göras lång.
Studenttidningar bedriver något så fundamentalt viktigt som lokaljournalistik nischat mot studenter. Vi besvarar frågan: vad händer vid flera av Sveriges största myndigheter, universiteten? En synnerligen viktig uppgift.
Men vi har våra utmaningar. Flera studenttidningars redaktioner saknar journalistisk erfarenhet. En konjunktursnara stryper ekonomin och, därmed, kreativiteten. Lägg ihop faktorerna och summan blir bevaknings- och granskningssvårigheter. Lundagård går inte opåverkad av dessa faktorer.
Journalistik är svårt. Speciellt viktig sådan. Det stämmer lika väl för oss som för Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Västerbottens–Kuriren.
Men den kan inte bli gjord om inte reportrarna bakom får testa på yrket. Får testa på grävandet, snedstegen som man oundvikligen gör som journalist, känslan av att ha gjort något viktigt. Det är därför vi studenttidningar finns – här får man bygga på sin journalistiska erfarenhet. Samtidigt uppfyller man en viktig, granskande samhällstjänst.
På studenttidningarna blir man alltså inte bara en mer kvalificerad journalist – man är en journalist.
Extra svår är journalistiken om det som komma skall. Men vi ryggar inte undan för det. Det är därför du i detta nummer kan läsa om Lund 2050, könsfördelningens framtid och en ung students kamp för klimatet. Det som ännu inte hänt är svårt att rapportera om, men vi försöker ändå. Det är vår uppgift.
De kallar oss plantskolor. För Expressen. För Sydsvenskan. Vi kallar oss konkurrenter.
Artikeln publicerades först i Lundagård nummer 1 2023
