AI-verktyget ChatGPT skriver uppsatser och besvarar tentafrågor på en nivå som kan räcka till ett godkänt betyg. Läraren Elin Bommenel har redan konfronterat två studenter om AI-fusk.
– Det här är ett problem för alla institutioner, säger hon.
ChatGPT har blivit kraftigt uppmärksammad sedan den lanserades i slutet av förra året. Svenska Dagbladet konstaterar att ”AI-revolutionen är här” och att ”världen häpnar” (14/12-2022). I robotens chattfunktion kan man be om allt från sammanfattningar av litterära verk till tips om roliga idéer för en möhippa – och den kan användas för att fuska på hemtentor.
Björn Lundberg är historiker vid Lunds universitet och kom tidigt i kontakt med ChatGPT via en kompis som är programmerare. Efter att själv ha testat roboten intygar han att den kan användas för att fuska inom humaniora.
– Den skjuter lite från höften. Men om frågan är löst formulerad kan roboten absolut leverera ett svar på godkänd nivå, säger Björn Lundberg.
Vi gör ett test av ChatGPT genom att be den redogöra för de fem viktigaste faktorerna bakom den industriella revolutionen. Det tar bara några sekunder innan roboten har skrivit ett färdigt svar.
– Det är ett rimligt svar men inte tillräckligt utvecklat för universitetsnivå. När den ska översätta Spinning Jenny till svenska blir det dessutom ”spinningjärnet”. Det är obegripligt för mig och en varningssignal om att det kan vara fusk, säger Björn Lundberg.
Märks det att texten inte är skriven av en student?
– Man vill ju verkligen säga det. Den är korrekt, torr och fantasilös. Men jag kan inte svära på att jag hade fått tillräckligt starka misstankar för att våga anklaga någon.
En som redan har misstänkt AI-fusk på Lunds universitet är lektorn Elin Bommenel. Hon leder ett projekt som handlar om att förebygga fusk på LU och sedan ChatGPT lanserades har artificiell intelligens blivit hennes högsta prioritet. Hon undervisar också inom institutionen för tjänstevetenskap och redan före jul upptäckte hon två texter som hon misstänkte var AI-genererade.
– Jag märkte att det var AI eftersom det var perfekt engelska och faktakunskaper som bara staplades på varandra. Men det var ingen examinerande uppgift, så jag pratade med studenterna och behövde inte anmäla, säger Elin Bommenel.
Hon pekar på flera sätt att komma runt problemet med AI-fusk. Faktabaserade salstentor, hemtentor med värderande inslag, och gärna också samtal med studenterna om att fusk är något som sänker utbildningens kvalitet på lång sikt. Hon menar att man behöver vara uppmärksam inom alla ämnen.
– ChatGPT kan knacka kod också, åtminstone i vissa avseenden. Det här är ett problem för alla institutioner – så fort det rör sig om en hemuppgift där fakta ska redovisas, säger Elin Bommenel. Hon tillägger att hon inte vet ifall universitetet är på väg att ta fram någon handlingsplan för att hantera AI-fusket.
När Lundagård når vicerektor Ann-Kristin Wallengren precis före jul bekräftar hon att man inte har någon handlingsplan. Hon tycker att universitetet gör tillräckligt för att hantera problemet men blir förvånad när hon får höra att lärare redan har misstänkt studenter för AI-fusk.
Efter nyår bekräftar Ann-Kristin Wallengren i ett mejl att man fortfarande inte tänker ta fram en specifik handlingsplan. Däremot poängterar hon att det förs diskussioner med andra lärosäten och med olika enheter inom universitetet. Man har också tillsatt en arbetsgrupp och kommer att börja med ”webbinarier”. Hon skriver: ”någon typ av förhållningssätt för lärarna kommer vi att ge så småningom”.
Flera av intervjupersonerna poängterar samtidigt att AI-verktyg kan vara till stor hjälp för studenter. SVT rapporterar (16/1) att ChatGPT kommer att användas som hjälpmedel på en kurs i systemutveckling på Lunds universitet till våren. Björn Lundberg tror att AI skulle kunna hjälpa studenters inlärning ungefär på samma sätt som när vi använder Google idag. På längre sikt menar han att utvecklingen av artificiell intelligens kan få stora konsekvenser för humaniora och samhällsvetenskap.
– Det här är en tankeställare om vilket sätt vi bedriver undervisning inom humaniora. Det går verkligen till botten av svåra filosofiska frågor om vad kunskap är. Vad är intellektuellt arbete till för? Vad vi ska med inlärning till? frågar sig Björn Lundberg.