Regeringen ger Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ett nytt uppdrag med fokus på hur Sveriges lärosäten arbetar med den akademiska friheten. Annika Pontén, tillförordnad generaldirektör för UKÄ, tror att uppdraget kommit som en följd av höstens diskussioner kring "cancelkultur".
UKÄ har som syfte att granska kvaliteten vid Sveriges lärosäten. Uppdraget de nu har fått innebär att genom fallstudier ta fram ett material som visar hur Sveriges lärosäten arbetar med att främja och värna om dels den akademiska friheten, men även en kultur som tillåter fri kunskapsspridning och -sökande. Materialet ska sammanställas och redovisas under nästa år.
Vad materialet kan komma att visa vågar Annika Pontén, tillförordnad generaldirektör för UKÄ, inte uttala sig kring.
– Det är svårt att säga, men jag hoppas att det ska ge en bred bild av hur lärosätena arbetar med att värna och främja akademisk frihet, säger hon.
Annika Pontén tror dock att uppdraget kommer som en följd av diskussionen som fördes under hösten 2022 kring cancelkultur och akademisk frihet. Utbildningsministern Mats Persson skrev då i en debattartikel i Expressen att han ville att fenomenet, att censurera vissa ämnen och ord, skulle granskas. Detta för att se hur utbredd en så kallad cancelkultur faktiskt är inom högre utbildning, vilket Lundagård rapporterade om.
– Det är ett problem att enskilda forskare och lärare tystas och fryses ut för att man lyfter vissa perspektiv i forskningen, sa Mats Persson till Lundagård då.
– Jag tror att frågan om akademisk frihet har aktualiserats i och med diskussionen kring cancelkultur, men vi ser ju också att uppdraget är väldigt mycket bredare än så, säger Annika Pontén.
Bredare på vilket sätt?
– Jo men uppdraget utgår från högskolelagen och formuleringen där är bredare, säger hon och förklarar att högskolelagen täcker fler områden än cancelkultur.
Hur UKÄ kommer att arbeta med uppdraget är inte klarlagt ännu, men Annika Pontén tror att det i hög grad kommer handla om att lyssna in olika aktörer
– Akademisk frihet i sig är väldigt brett. Jag tror att man måste lyssna in lärosätena, men också andra aktörer. Till exempel studentorganisationer.
Vilken roll har studentorganisationer i arbetet med akademisk frihet?
– Ansvaret ligger hos lärosätena, men genom studentorganisationerna kan vi titta på hur man arbetar med det [den akademiska friheten, reds. anm].