Doktoranden Sameh Egyptson försvarar på fredag sin avhandling om det Muslimska brödraskapets inflytande i Sverige. Avhandlingen har kritiserats från flera håll – bland annat av personer som känner sig utpekade.
Sameh Egyptson, doktorand i kyrko- och missionsstudier, lägger på fredag fram sin avhandling för disputation. Fallet har tidigare täckts i flera artiklar i Dagens Nyheter (DN).
Tesen som Sameh Egyptson driver är att Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS) har kopplingar till det internationella Muslimska brödraskapet (MB), något IFiS själva nekar till.
Avhandlingen har blivit omdebatterad i media och fått kritik från flera håll.
Pressbild: Johan Persson,
Lunds universitet
En punkt handlar om att sammansättningen av ledamöter i betygsnämnden och valet av opponent går emot de humanistiska och teologiska (HT) fakulteternas interna regler. Betygsnämnden består enbart av män, och opponenten innehar inte docenttitel.
Stephan Borgehammar, prodekan vid HT-fakulteterna, menar att betygsnämnden som grupp ändå har de kompetenser som behövs i det aktuella fallet, vilket han anser är det viktigaste.
– Vi försöker tillgodose de här reglerna men ibland lyckas det inte, säger Stephan Borgehammar.
Man kan ju alltid önska en starkare betygsnämnd.
Sameh Egyptsons handledare Mika Vähäkangas vittnar om att det har varit svårt att rekrytera personer, och av dem har alltså alla kvinnor och docenter som tillfrågats tackat nej. Han tror att svårigheterna beror dels på ämnets laddade karaktär, dels på kraven på sak- och språkkunnighet för att kunna granska de arabiska källorna och Sameh Egyptsons tolkningar. Men han har tillit till ledamöterna som ställt upp.
– Man kan ju alltid önska en starkare betygsnämnd. Och samtidigt menar jag att den är stark nog för sitt jobb.
Opponenten, Dr. Khaled Salih, universitetsrektor em. vid Kurdistans universitet och statsvetare, samt två ledamöter i betygsnämnden har enligt Vähäkangas kunskaper i arabiska.
– Det var tur att de hittade några som behärskar arabiska flytande, framförallt opponenten som jag litar mycket på, säger Sameh Egyptson.
En annan kritik kommer från utpekade personer i avhandlingen som menar att de hittat sakfel och översättningsfel, och ifrågasätter frånvaron av etikprövning rörande hantering av personuppgifter.
En person som valt att kalla sig för Adam, som även medverkade i DN:s rapportering, är en av de som känt sig utpekade. Sameh Egyptson menar att han har dokumentation som styrker att Adam haft ett förtroendeuppdrag inom organisationen Sveriges unga muslimer, medan Adam hävdar att han aldrig haft ett sådant uppdrag.
– Då blir jag per automatik, enligt hans tes, en ledargestalt för Muslimska brödraskapet så som han anser att kopplingen görs, säger Adam.
– Om Lunds universitet ska ta sitt ansvar och inse allvaret så kan de i alla fall bromsa [disputationen, reds. anm.] tills en etikprövning har gjorts, fortsätter Adam.
Man ska inte se en avhandling på ett fetischistiskt sätt.
Sameh Egyptson har själv noterat vissa sakfel som han håller med om i sin Errata-lista, en sorts rättelse. Mika Vähäkangas hänvisar vidare till att det är betygsnämndens och opponentens uppgift att kritiskt granska avhandlingen. Men inte heller ett godkännande på fredag innebär att den är helt felfri.
Mika Vähäkangas.
Pressbild: Kennet Ruona,
Lunds universitet
– Man ska inte se en avhandling på ett fetischistiskt sätt. Att det skulle vara guds ord från början till slut, och att man har godkänt varje detalj. I disputationen är det fråga om huruvida manuset uppfyller kraven för en avhandling, säger Mika Vähäkangas.
Handledaren menar vidare att lagen om etikprövning inte var applicerbar när projektet startades, och att han inte ser något etiskt problem med att Sameh använt information som är publicerad offentligt.
– Jag förstår att människor som upplever sig vara utpekade i avhandlingen, upplever att det inte är schysst. Samtidigt är det fråga om att de själva har skrivit Samehs källor i sociala medier, på nätet, publicerat i tidskrifter och tidningar, säger han.
Varken Mika Vähäkangas eller Stephan Borgehammar ser någon poäng i att skjuta fram disputationen.
”Att personer känner sig utpekade i avhandlingen är olyckligt, men det går inte att göra ogjort. Avhandlingen har enligt uppgift redan laddats ner mer än 5 000 gånger”, skriver Stephan Borgehammar i ett mejl till Lundagård.
På grund av den mediala uppmärksamheten kommer disputationen att ha förhöjd säkerhet, men ska i övrigt genomdrivas som det vanligtvis går till, enligt Stephan Borgehammar.
