Kvinnor på frammarsch

I allt snabbare takt konkurrerar kvinnor ut män vid Sveriges lärosäten. Vad ligger bakom ­utvecklingen och vilka blir följderna?

Under hundratals år lyste kvinnor med sin frånvaro vid Sveriges universitet som befolkades av en homogen och mansdominerad skara studenter. De enstaka kvinnliga studenter som trots allt återfinns vid en historisk återblick utgjorde en minoritet ända fram till 1970-talet. Väl där inträffar i stället en revolutionerande ökning och bara några decennier senare hamnar kvinnor i klar majoritet utgörande 61 procent av de inskrivna studenterna år 2021. 

På Lunds universitet (LU) är könsfördelningen något mer jämställd än rikssnittet. År 2021 var 53% av universitetets studenter kvinnor. Vicerektor Jimmie Kristensson tror att avvikelsen från riket kan förklaras av LU:s utbildningsutbud:

– Det kan bland annat bero på att vi erbjuder flera ingenjörsprogram som fortfarande lockar många män, säger han. 

Även på LU har man dock sett en generell trend av att fler och fler kvinnor söker sig till universitetet och man förväntar sig att den kommer tillta i framtiden. Jimmie Kristensson berättar att många fakulteter som tidigare varit mansdominerade på senare tid lockar en större andel kvinnor till sina utbildningar: 

– På naturvetenskapliga fakulteten ser man exempelvis fler och fler kvinnliga studenter.

Han berättar vidare att man inte ser någon motsvarande förändring på traditionellt kvinnodominerade fakulteter vilket påverkar den totala statistiken. Siffror från SCB visar exempelvis att kvinnor är i fortsatt klar majoritet bland sjuksköterske- och förskollärarstudenter på landets lärosäten. 

Vad är det då som driver en allt större andel kvinnor till att utbilda sig vid ett universitet eller högskola? 

Emma Leijnse är journalist och författare till boken Fördel kvinna: den tysta utbildningsrevolutionen (2017) där hon undersöker utvecklingen inom det svenska utbildningsväsendet. Hon kopplar kvinnors ökande närvaro på universitetet till att samhället har blivit mer jämställt.  

– Andelen män som är föräldralediga ökar hela tiden vilket möjliggör för kvinnor att jobba och studera mer, nämner hon som ett exempel. 

Könsnormer sätter käppar i hjulet för unga pojkar.

Då allt fler kvinnor söker sig till högre utbildning orsakar det att männen konkurreras ut i högskoleantagningen. Detta beror på att kvinnor statistiskt sett har högre betyg än män. 

Redan i grundskolan syns en tydlig skillnad mellan flickor och pojkars studieprestationer. En av fem pojkar går i dagsläget ut grundskolan utan gymnasiebehörighet i jämförelse med endast en av tio flickor. Trenden fortsätter in på gymnasiet vilket resulterar i att kvinnor i högre utsträckning blir antagna på de utbildningar de sökt.

Förklaringen till den stora skillnaden i betyg tror Emma Leijnse finns i rådande könsnormer. 

– Könsnormer sätter käppar i hjulet för unga pojkar. De lär sig tro att om de är bra på något beror det på talang och att de inte behöver anstränga sig i skolan. 

– Flickor lär sig istället att de måste kämpa för att uppnå det de vill, fortsätter hon. 

Jonas Frykman är professor emeritus i etnologi vid LU och menar att de könsbundna prestationsskillnaderna kan ha sitt ursprung i arbetsmarknadens förutsättningar.  

– Om kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden utan en akademisk examen kommer de hamna bland de lägre betalda. De kommer aldrig nå lika högt som killarna om de inte kvalificerar sig och därför blir det mer angeläget att uppmuntra tjejerna till att vara flitiga, menar han.

Även om den kvinnliga strävsamheten ger avkastning på kort sikt tror Jonas Frykman att den kan få negativa konsekvenser i längden. Detta kan man redan se prov på inom högre akademiska studier: 

– På doktorandnivå kan man se att pressen är mycket större på de kvinnliga doktoranderna vilket gör att resultaten är bättre men också att sjukskrivningarna är fler, säger han.

Även Emma Leijnse tror att utvecklingen i framtiden kan leda till negativa konsekvenser i form av ett stort utanförskap.

– Pojkar som inte klarar grundskolan och inte kan utbilda sig vidare hamnar oerhört utanför i samhället. Ofta har de svårt att hitta en partner och bilda familj, säger hon. 

Detta kan i sin tur påverka partisympatier och politiska trender i samhället.

– Jag tror att Sverigedemokraternas framfart delvis kan förklaras genom detta. Många av deras väljare är män som känner sig omsprungna av kvinnor. De drömmer sig därför tillbaka till en annan tid, säger Emma Leijnse.

Hon påpekar samtidigt att det återstår många hinder innan akademin kan anses vara helt jämställd. Man bör därför tolka statistiken med viss försiktighet. 

– När det kommer till nyutnämnda professorer är exempelvis fortfarande majoriteten män. Det finns fortfarande strukturer som gör att kvinnor klättrar långsammare, menar Emma Leijnse. 

Bilden bekräftas av statistik från UKÄ som visar att professorer är den minst jämställda yrkesgruppen på de svenska lärosätena. Endast 31 procent av professorstjänsterna innehades av kvinnor år 2021. 

Även vicerektor Jimmie Kristensson problematiserar utvecklingen: 

– En alltför skev könsfördelning, oavsett åt vilket håll, är aldrig bra. 

Han är samtidigt tydlig med att en sådan situation inte kan jämföras med den långa period då män var i klar majoritet vid Sveriges universitet. 

– Det är viktigt att tänka på att den forna mansdominansen berodde på att kvinnor inte hade tillgång till utbildning i samma utsträckning som män. De blev stoppade av regler och samhället. Den situationen kommer inte uppstå för männen, menar Jimmie Kristensson.