Avhandling om riksdagen skapade tumult

Det är inte bara Sameh Egyptsons avhandling om Muslimska brödraskapet som skapat rabalder. Lundagård blickar tillbaka på en avhandling som ledde till minst lika stor kontrovers – Per Gahrtons "Riksdagen inifrån".

Den 10 februari lade forskaren Sameh Egyptson fram sin kontroversiella avhandling om Muslimska brödraskapets närvaro i Sverige. Med två röster för och en röst emot är han nu doktor i teologi. Avhandlingen, med titeln ”Global politisk islam?: Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige”, har uppmärksammats av flera av medier, bland annat av Lundagård.

Sameh Egyptsons avhandling är inte den första som skapat kontrovers. 1983 försvarade den tidigare riksdagsledamoten (tillika tidigare Lundagård-redaktören) Per Gahrton sin avhandling ”Riksdagen inifrån: en studie av parlamentarisk handfallenhet inför ett samhälle i kris” på sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Medierapporteringen var omfattande. TV, radio, dagstidningar och kvällstidningar var närvarande vid disputationen.

Den mediala uppmärksamheten berodde dels på de delade meningarna om avhandlingens vetenskapliga kvalitet, dels på en del av de påståenden Per Gahrton i sin avhandling gjort om tidigare riksdagskollegor och riksdagen som institution. Som tidigare folkpartistisk riksdagsledamot hade han en del insikt i det politiska arbetet i riksdagen, och detta gick han till angrepp mot i sin avhandling. Med ambitionen att beskriva riksdagen ”inifrån” genom metoden deltagande observation, menade han att han på ett adekvat och nytt vis kunde redovisa de brister som fanns.

Kritikerna anklagade författaren för att ha gjort sina personliga anteckningar från tiden i riksdagen till vetenskap. Per Gahrton blev hårt grillad under disputationen. Med kategoriseringar av sina gamla kollegor som ”klättrare”, ”knapptryckare” och ”myglare” lät kritiken inte vänta på sig. Faktumet att Per Gahrton varit med och bildat Miljöpartiet två år tidigare var också en anledning till misstänksamhet. Var avhandlingen bara sätt att göra reklam för den nystartade rörelsen?

Betygsnämnden bestod av fem ledamöter, varav tre från den egna institutionen. Efter en nästan fem timmar lång disputation, fick Gahrton till slut sin doktorstitel – med tre röster för och två mot.

Opponenten fick bara Kalle-Anka-svar från Gahrton.

Den tidigare Lundagård-redaktören Per Lindström var en av de som bevittnade Per Gahrtons disputation på plats. Vid tiden jobbade Per Lindström för Expressen. Han berättar att de var runt trehundra personer som trängdes i matematiksalen och att mediepådraget var stort. Bara Expressen skickade tre man för att bevaka disputationen.

— Jag kommer ihåg det som att det var igår. Det var väldigt dramatiskt och speciellt. Det var ett stort ögonblick i Lunds universitets historia, säger Per Lindström.

Han menar att många uppfattade Gahrtons avhandling som en slags hämnd mot Folkpartiet eftersom Per Gahrton inte hade fått sin vilja igenom i riksdagspolitiken. I medierapporteringen från tiden kan man läsa om opponenternas uppgivenhet och Gahrtons ihärdighet. I Expressen beskrev man det som att opponenterna ”strimlade Gahrtons avhandling till konfetti”, och att disputationen var som en ”cirkus”. Respondenten Per Gahrton kunde inte ge ordentliga svar, enligt Per Lindström.

— Opponenten satte sig på golvet och tog sig för pannan, han fick bara Kalle-Anka-svar från Gahrton, säger Per Lindström.

Rabaldret kring Per Gahrtons disputation skapade inte bara debatt i medierna, det fick också juridiska konsekvenser. Betygsnämndens roll och funktion är central inom forskarutbildningen, nämnden står för avhandlingens godkännande och ska därmed vara en garant för vetenskaplig kvalitet. Betygsnämnderna hade inte alltid haft externa ledamöter. Sådana infördes först året efter Per Gahrtons uppmärksammade avhandling.

Högskoleförordningen fick nu en ny paragraf, och det heter sedan dess att ”vid betygssättning av doktorsavhandling ska minst en person delta som inte är verksam vid den högskola där doktoranden examineras”. Denna princip känner vi idag till som ”Lex Gahrton”.

Någon längre akademisk karriär blev det dock inte för Per Gahrton. Han fortsatte sin bana som riksdagspolitiker och EU-parlamentariker, denna gång för Miljöpartiet. Akademin kan om än inte för lång och trogen tjänst tacka Per Gahrton för ett uppstyrt regelverk och utomstående bedömningar – mer konkreta arv än de flesta akademiska veteraner kan skryta med.

Lundagård har sökt Per Gahrton, men utan framgång.