Humaniora avfärdas alltför ofta som något som inte kommer gynna samhället på sikt. Den bilden stämmer inte, menar tre representanter för Humanistiska och Teologiska studentkåren.
Med jämna mellanrum nås vi på Humanistiska och Teologiska studentkåren (HTS) av ifrågasättanden av humanioras värde och roll i samtiden, i framtiden och på arbetsmarknaden. Nu mest nyligen i Nicolas Jendis utbildningspolitiska krönika Omfamna elfenbenstornet. Ifrågasättanden som detta väcker ofta flertalet frågor. Är humaniora så isolerat som påstås? Är humaniora endast ”flummigt och onödigt” eller finns det plats för oss både på arbetsmarknaden och i framtiden?
Det är trist att ständigt behöva förklara värdet och rollen humaniora har i samhället, när det för oss på HTS alltid är slående uppenbart på våra fakulteter och hos många av våra studenter.
Humaniora är ett brett begrepp, och på Humanistiska och teologiska fakulteterna finns utbildning inom cirka 60 olika ämnen. Vi har allt från rena yrkesutbildningar som ämneslärarprogrammet och språkkonsultprogrammet till kurser inom specifika ämnen såsom filosofi och språk. Med vår stora bredd av ämnen förstår vi att det kan vara svårt att se vissa ämnens relevans för samhället och på arbetsmarknaden, men det innebär inte att den inte finns. På HT-fakulteterna gjordes 2019 en alumniundersökning som visar på att 80 procent av de alumner med en kandidatexamen haft nytta av sina studier i arbetslivet, och 75 procent av alumnerna har fått jobb inom sex månader efter avslutade studier. Detta visar att våra studenter faktiskt hittar plats både i samhället och på arbetsmarknaden.
Humaniora har även en självklar roll i att bevara och tolka vår kultur och samtida såväl som historiska utvecklingar.
Alumniundersökningen visar även att humaniora ofta bidrar med det som kallas generiska kompetenser vilket innebär kompetenser som är användbara i många sammanhang. Alumnerna får med sig färdigheter som bidrar till en stark analytisk och kritisk förmåga. Relevansen av dessa förmågor beskrivs även av Humtank, en tankesmedja för forskning och utbildning inom humaniora, i deras rapport På jakt efter framtidens kompetenser. Om humanioras potential på arbetsmarknaden (2017). I denna presenteras både intervjuer med aktörer på arbetsmarknaden och en opinionsundersökning som visar på att de kompetenser som arbetsmarknaden behöver är viktigare än den specifika utbildningsbakgrunden. Kritiskt tänkande, god retorik, skriftlig förmåga och problemlösning är kompetenser som beskrivs som prioriterade. Rapporten lyfter även fram att när en debatt fokuserar mer på enskilda yrken än de kompetenser som behövs på arbetsmarknaden är det lätt att förbise humanioras värde. Vi på HTS vill allt som oftast inte prata om utbildning i termer av lönsamhet, men att ämnen inom humaniora inte har en plats utanför universitetet eller i framtiden stämmer inte.
Humaniora har även en självklar roll i att bevara och tolka vår kultur och samtida såväl som historiska utvecklingar, eftersom detta syftar just till att skapa ett bättre samhälle i framtiden. Att de ämnen som tolkar vår kultur, undersöker etiska dilemman eller hjälper oss kommunicera med varandra kommer vara avgörande i samhällsutvecklingen hur än framtiden ser ut är en självklarhet – hur annars ska människan kunna tolka konsekvenser av och navigera i ett samhälle där teknisk och medicinsk utveckling breder ut sig?
Framtiden må vara oförutsägbar och nyckfull, men att ämnen, utbildningar och kompetenser som syftar till att hjälpa mänskligheten förstå, förklara och förbättra samhället inte skulle ha en relevans i den ser vi som helt otänkbart.
Linnea Landegren, kårordförande HTS
Johanna Kaspersson, vice kårordförande HTS
Lotta Flink, vice kårordförande HTS
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna. Instruktion för replik finnes här.
