En utställning på liv och död

Skissernas Museum ställer under våren ut livets och dödens arkitekt. Lundagårds Jonathan Juhlin imponeras av den välkurerade utställningen.

Sigurd Lewerentz är en av 1900-talets mest betydelsefulla svenska arkitekter och formgivare vars rykte än idag är starkt även på internationell nivå. Petra Gipp är en av vår samtids viktigaste arkitekter som ställt ut verk på Venedigbiennalen, och det är hennes arkitekturbyrå GIPP Arkitektur som står för gestaltningen av utställningen på Skissernas Museum.

I tider av förenklade debatter om arkitekturens uttryck är det välkommet att vandra runt i det vackra och enkelt raka som är Sigurd Lewerentz detaljrika värld. Utställarna har här tagit vara på Skissernas Museums arkitektur och låter varje rum få sitt eget tema.

Först ut är rummet som behandlar Sigurd Lewerentz bidrag till Malmö stadsteaters uppförande. Funktionalismen står på sin höjd och Sverige tar steget in i den moderna världen. Som besökare tillåts man ta del av skisser och ritningar av byggnaden. Representativa bilder visar upp verken som är svåra att göra rättvisa om man inte besöker dem, men de bjuder in till intresse och kuratorn säger själv att målet är att man ska vilja besöka byggnaderna, något som lyckas.

Nästa rum behandlar Östra kyrkogården i Malmö. Här presenteras stora kopparportar som transporterats till utställningen, men också lampor och inredning som Lewerentz formgivit. Bilder, ritningar och modeller av byggnaderna visar upp Lewerentz bredd. Kreativiteten lyser genom utställningsföremålen genom detaljrika modeller och kvalitativa utställningsföremål. Lewerentz kallas ibland för livet och dödens arkitekt eftersom hans värv ofta kretsade kring de andliga platserna och rummen, utställningen manifesterar utmärkt vad som ligger bakom benämningen genom urvalet som presenteras.

Det tredje och sista av Lewerentz rum i utställningen behandlar kyrkan i Klippan som kanske är ett av hans mest framträdande verk. Kyrkan är uppförd i helsingborgstegel går genom sina små smala fönster, fria planlösning utan fasta bänkrader, samt kvadratiska sal på tvärs mot den dominerande traditionella stilen av kyrkor. Lewerentz har här fått fritt spelrum och resultatet blir ett uttryck som är tidstypiskt på samma gång som det har tidlösa kvaliteter, estetiken tilltalar dagens människa likt den var tänkt att tilltala sin egen samtids människor. Det är den funktionalistiska idén materialiserad.

Sist ut i utställningen är rummet som Petra Gipp ställer ut sin skulptur Trappa i. Den över 400 kilo tunga skulpturen har gjutits på plats och inger ett mäktigt intryck, samtidigt är det ett verk som är tillbakahållet, den vita gipsens yta har genom gjutningsprocessen resulterat i landsskapsliknande former. Gipp visar här sin arkitektådra där materialets egna kvaliteter får tala hon talar själv om att hon vill betona materialiteten genom verket. Verkets tillbakahållenhet gör att rummet samspelar med verket som finns där i, något som är genomgående för hela utställningen.

Skissernas museum har lyckats gestalta en värld av arkitektur genom att just hålla sig lite i bakgrunden och låta arkitekterna få bestämma över rummen. Resultatet blir en utställning som nästintill lyckas ge byggnaderna rättvisa, en uppgift som på förhand kan te sig svårmanövrerad men med Gipp i spetsen verkar det mesta möjligt. Se utställningen när ni kan!