Debatten om de och dom delar Sverige. Förra veckan gick utbildningsminister Mats Persson (L) ut med sin åsikt. Samtidigt menar språkvårdaren Ola Karlsson att mer forskning behövs.
Den senaste tiden har det intensiv debatt pågått om en så kallad “dom-reform”. Det vill säga att ”dom” skulle användas i skriftspråk i stället för ”de” och ”dem”. Tidigare har bland andra Expressens kulturchef Victor Malm förordat en förändring.
Nu har även utbildningsminister Mats Persson (L) tagit ställning – emot. På twitter skriver han att ”Barn till akademiker skulle fortsatt få lära sig de/dem hemma vid köksbordet. Det som skulle hända är att barn som kommer från hem med sämre svenska skulle gå miste om en viktig språklig pusselbit.”
Mats Persson menar att det är en klassfråga. I en intervju i DN utvecklar han, och menar att det inte går att lagstifta fram ett visst språk: ”Man vinner ingenting med att tro att man med ett alexanderhugg kan minska klasskillnader genom att ta bort eller ändra användandet av ett ord.”
Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet, menar att om ”dom” tar över i skriften skulle man behöva undvika och hålla nere antalet ”dom” när man skriver.
– Eftersom många lär fortsätta med ”de/dem” i decennier framåt kommer vi i så fall också få ett slags parallellstandarder. Om det kommer fungera väl eller inte är svårt att säga, säger han till Lundagård.
Flera författare, språkvetare och journalister har under de senaste veckorna tagit ställning i debatten. Många pratar om förändringen som en reform men det finns inget organ eller någon agent som styr över andras språkbruk, menar Ola Karlsson.
– Det handlar inte om en reform. I Sverige är det språkbruket som styr. Det vill säga den form som är vanligast vinner. Men vissa har förstås mer makt över att påverka utvecklingen, säger han.
Ola Karlsson menar att bland annat kulturchefer, Mediespråksgruppen, TT och Språkrådet kan påverka språkbruket.
– Hur lång tid en förändring tar är omöjligt att veta. Även dom-aktivister talar om en generation. Men det beror nog mycket på hur skolan och medierna väljer att göra.
Enligt Ola Karlsson har ”dom-debatten” för många har blivit en symbolfråga om språklig demokrati.
– Många svensklärare har en föreställning om att “de/dem” totalt dominerar språkfelen i elevtexter. Samtidigt visar undersökningar av elevtexter att så inte är fallet. Det som framför allt behövs nu är mer forskning. Att undersöka bruket mer, men även titta på begriplighets- och inläraraspekter. Nästan all argumentation har hittills handlat om skribentens villkor. Men vad gynnar läsarna och inlärarna?
