Sverige följer den europeiska trenden med ökande matpriser, vilket slår hårt mot känsliga grupper – däribland studenter. Det menar företrädare för institutet AgriFood Economics Centre, som författat en rapport om prisökningen på livsmedel.
AgriFood Economics Centre har kommit ut med en rapport som går genom de ökade priserna inom dagligvaruhandeln i Sverige och andra liknande EU-länder under perioden 2021–2022. AgriFood är ett samarbete mellan Ekonomihögskolan, Lunds universitet (LU) och Sveriges Lantbruksuniversitet som gör samhällsekonomiska analyser om livsmedels-, jordbruks- och fiskeriområdet samt landsbygdsutveckling.
Vad rapporten bland annat visar är att den stora prisutvecklingen i Sverige inte sticker ut ur mängden. Snarare är det Finland och Danmark som bryter den europeiska trenden med minskad prisökningstakt. Rapporten identifierar även olika faktorer som skulle kunna förklara skillnader mellan länderna.
En av faktorerna som diskuteras är konkurrensen i livsmedelskedjan, något som fått stor medial uppmärksamhet. Matjättar som Coop, Ica och Axfood har blivit kritiserade för omotiverade prisökningar och har även blivit inkallade till möte med finansministern.
föreståndare vid AgriFood.
Foto: Johan Persson/Pressbild
Lundagård har träffat Fredrik Wilhelmsson, avdelningsföreståndare och utredare vid AgriFood, som menar att det är otydligt om låg konkurrens har bidragit till omotiverade prisökningar:
– De studier som finns är liksom inte entydiga om konkurrensen är dålig eller om den är tillräckligt bra. […] Det är en av de här sakerna vi ska titta på i vår nästa studie om hur det faktiskt ser ut.
Han betonar även att konkurrens kan förekomma i flera steg av livsmedelskedjan, men att den generellt är mer dold för allmänheten. Bland annat Sydsvenskan rapporterade förra veckan att Coop och Ica nu sänker sina priser, strax efter Lidls prissänkning veckan innan. När Fredrik Wilhelmsson blir frågad om dessa prissänkningar, säger han att man kan se att priserna på jordbruksvaror har sjunkit vilket talar för minskade prisökningar. Lägre energipriser, en viktig kostnad för produktionen av livsmedel, kan också bidra till en minskad prisökning.
Men matpriserna är ändå fortsatt höga. Fredrik Wilhelmsson berättar att konsumenter brukar ha låg känslighet för just matpriser, något som kallas låg priselasticitet. Men, med höga prisökningar som gäller över en längre tid, kan det leda till att konsumenter gör ändringar i deras köpvanor.
Dock kan det blir svårt för de som redan lever på marginalen, menar han. Detta för att de kan inte dra in på utgifter eftersom de hade få från början. Studenter är en grupp som redan lever på en stram budget, så stora prisökningar kan slå till extra hårt utan att de kan göra mycket åt situationen som konsumenter.
– Om du redan från börjar köper lågprisprodukter i lågprisbutik, och du ändå lägger 30 procent av din inkomst på mat, och matpriserna går upp med 20 procent, då slår ju det jättehårt, säger Fredrik Wilhelmsson.
Fredrik Wilhelmsson menar att åtgärder som kan vidtas för att stötta konsumenter är tillfälliga tilläggsbidrag mot grupper som barnfamiljer med bostadsbidrag – och studenter. För den enskilda individen, säger Fredrik Wilhelmsson att det är viktigt med prismedvetenhet.
– Om man bor i ett område med flera olika butiker så kanske man behöver handla olika saker i olika butiker […] man är lite mer medveten när man går och handlar, säger Fredrik Wilhelmsson.
