Estlands president Alar Karis bjöds in till Studentafton för att tala om Nato och säkerhetsläget kring Baltikum, men vem är egentligen presidenten på scenen? Det är först när tiden börjar rinna ut som vi får en uppfattning om vem Alar Karis är.
– We hope to welcome you to Nato very soon, säger Estlands president Alar Karis i det traditionsenliga öppningsanförandet på studentafton.
Därifrån tar kvällen avstamp. Anamaria Dutceac Segesten, biträdande professor i Europastudier, gör Alar Karis sällskap på scenen som moderator. Hon säger själv att hon har ett intresse för demokratifrågor och samtalet handlar därför väldigt mycket om Nato och kriget i Ukraina, men väldigt lite om Alar Karis roll som president. Det är troligen Studentaftons intention och inte särskilt konstigt, eftersom det är kriget och det förändrade säkerhetsläget i Baltikum som gör Estlands president till en aktuell och intressant gäst.
Samtalet är intressant, men vi har hört det innan.
– Putin still believes that Ukraine is more important to him than to the West. It is important to prove him wrong, säger president Alar Karis.
Visst har Alar Karis rätt, men det är inte en ny poäng. Det finns dock inslag i samtalet som inte är upprepningar. Samtalet leds in på rysktalande ester och vidare in på rysk propaganda. Alar Karis börjar tala om hur den ryska propagandan fått ett visst fäste i ”det globala syd”. Han ser det som ett misslyckande från sitt eget håll och Anamaria Dutceac Segesten poängterar historien Estland delar med många länder i det globala syd, just som koloni. Även om hon är snabb med att poängtera att Ryssland nog inte ser sig själva som en kolonialmakt.
Anamaria Dutceac Segestens poäng om Estland som utbrytare från en kolonialmakt är intressant och jag hade gärna sett att samtalet hade stannat kvar vid ämnet, men det är dags för publikens frågor och de rör sig tillbaka mot Nato och kriget. Först när Anamaria Dutceac Segesten klargör att vi bara har tid för en, kanske två sista frågor får vi äntligen lära känna Alar Karis.
Någon frågar hur det kommer sig att Alar Karis valde att bli president (hans fru var inte emot det). Någon annan om hur det var att växa upp i Sovjetunionen (som att växa upp var som helst). En tredje frågar om han någonsin har mött Putin och hur det mötet var (det har han inte och det vill han inte heller).
Frågorna från publiken som kommer i slutet, som kanske inte vågades ställas i början, är i sin enkelhet de mest intressanta. Alar Karis går från att bara vara en representant för landet Estland till att faktiskt vara en person. Jag vill tro att samtalet hade vunnit på att låta Alar Karis roll som president ta större plats under kvällen, även om Nato och kriget i Ukraina fortsätter att vara ett dagsaktuellt ämne. Inte minst då Finland tidigare under dagen officiellt blev medlem i Nato.