Våren 2022 blev ”Klara” utsatt för ett sexuellt övergrepp av en boende i hennes korridor. Nu vill hon att AF Bostäder förbättrar sina rutiner.
Klara, som egentligen heter något annat, flyttade in i ett korridorsrum på ett av AF Bostäders (AFB) områden för drygt ett och ett halvt år sedan. Hon var då ny i Lund och berättar att korridoren inledningsvis var en viktig källa till gemenskap och samhörighet.
Min kropp reagerade som att det var en livsfara för mig att vistas i miljöer där han hade tillträde.
Allt skulle komma att förändras några månader senare då hon blev utsatt för ett sexuellt övergrepp av en annan boende i korridoren. Händelsen har satt djupa spår och under den första tiden brottades hon med känslor av tvivel och skam.
– Jag var väldigt förvirrad och ifrågasatte om det verkligen var ett övergrepp jag hade varit med om, berättar Klara.
Den konstanta närheten till förövaren skapade djupgående konsekvenser för hennes hälsa.
– Min kropp reagerade som att det var en livsfara för mig att vistas i miljöer där han hade tillträde. Jag fick jättehög puls bara av att gå ut i köket, minns hon.
Boendesituationen var också den främsta anledningen till varför Klara valde att inte polisanmäla det sexuella övergreppet.
– Ska jag sitta och äta frukost med en person jag har polisanmält? Det känns jätteobehagligt, resonerar hon.
Kort därefter tog terminen slut och förövaren flyttade hem över sommaren. Under höstterminen samma år åkte Klara på utbyte. När utbytet led mot sitt slut kände hon ett stort obehag av tanken på att hon återigen skulle bo tillsammans med personen som utsatt henne. Hon valde därför att ta kontakt med en representant från AFB.
– Jag fick ett jättefint bemötande och kände mig tagen på allvar, men det fanns inte så mycket de kunde göra, berättar hon om samtalet.
Enligt Klara berättade representanten från AFB att de hade kunnat göra mer om det inte hade gått så lång tid sedan övergreppet. AFB:s VD Henrik Krantz hävdar dock att det inte finns någon sådan övre tidsgräns.
– Det finns ingen gräns. Vi kommer behandla ärendet oavsett hur lång tid det gått, säger han.
När Lundagård ber om att få prata med personen som hanterade Klaras fall för ett klargörande gällande vilken information Klara gavs nekas förfrågan av Henrik Krantz. Han kan inte heller hänvisa till någon officiell policy utan menar att varje fall är unikt och att informationen om hanteringen enbart kan förmedlas på en generell nivå genom honom.
Klara berättar att hon hade kontaktat AFB mycket tidigare om hon hade vetat att de kan hantera fall likt hennes.
– Tänk om jag hade vetat att jag skulle bli bemött på ett så bra sätt. Då hade jag tagit kontakt mycket tidigare, säger hon.
Efter mötet valde Klara därför att återigen kontakta AFB och uttrycka en önskan om ett mer handfast agerande.
AFB svarade att de var medvetna om befintliga brister i deras arbete mot övergrepp och ett nytt möte bokades därför in där hon skulle få chansen att fördjupa sina klagomål.
Så många har varit med om samma sak.
Klara hade en känsla av att många andra studenter i Lund delade hennes upplevelse. Inför mötet skapade hon därför en enkät där hon uppmanade andra att berätta om sina erfarenheter. Enkäten delades i en Facebookgrupp för boende på hennes studentområde och responsen var överväldigande.
– Jag fick så många svar och det var otroligt sorgligt. Så många har varit med om samma sak, berättar hon.
Resultatet från enkäten bekräftas av Tellusrapporten som utfördes av Lunds universitet mellan 2018 och 2019. Undersökningen utfördes som en reaktion på uppropet #Metoo och vände sig till studenter och anställda vid universitetet. Rapporten visar att sexuella övergrepp är frekvent förekommande i studentlivet: 27% av kvinnliga studenter och 11% av manliga studenter har någon gång utsatts för sexuella trakasserier under sin studietid.
Två representanter från AFB tog del av Klaras upplevelse och enkätsvaren. De bedriver nu ett långsiktigt arbete för att förbättra sina rutiner.
Alla hyresvärdar är dock reglerade av hyreslagen i sitt agerande. Lagen innehåller bland annat strikta bestämmelser om när en hyresgäst får vräkas. För att ett övergrepp ska resultera i vräkning krävs det vanligtvis en fällande dom, något som procentuellt sett är ovanligt i fall som gäller sexuella övergrepp. Enligt Brottsförebyggande rådet polisanmäls 2 av 10 sexualbrott och endast 15 procent av de våldtäkter som anmäls leder till en fällande dom.
Klara ser dock flera förbättringar som kan ske i AFB:s rutiner, även inom rådande lagstiftning.
– Även om AF Bostäder inte kan vräka någon finns det mycket mer de kan göra för att skydda offer, säger hon.
Klara menar framförallt att det finns en betydande förbättringspotential i AFBs kommunikativa arbete.
– De måste bli bättre på att informera om att man kan vända sig till dem och vad de kan göra i denna typ av situationer, säger hon.
AFB erbjöd Klara att flytta till ett nytt boende men uppgav samtidigt att hon skulle förlora sina köpoäng i processen, berättar hon. Det var en betydande anledning till att hon valde att stanna.
Även här förmedlar Henrik Krantz en motstridig bild.
– Utgångspunkten vid en frivillig flytt som denna är att personen får behålla sin köpoäng, säger han.
Det är irriterande att han inte har fått några konsekvenser för det han har gjort mot mig.
Klara är nu tillbaka i Lund och i studentkorridoren. Hemkomsten från utbytesterminen var enklare än vad hon trodde.
– Det var inte så jobbigt att komma hem till korridoren som jag trodde att det skulle vara, det känns väldigt skönt, berättar hon.
Förövaren bor kvar men håller sig för det mesta undan från Klara. Risken för att träffas i boendets gemensamma utrymmen kvarstår dock och ger upphov till känslor av obehag. Framförallt skaver det faktum att han inte lidit några konsekvenser för övergreppet.
– Det är irriterande att han inte har fått några konsekvenser för det han har gjort mot mig, säger Klara.
Artikeln publicerades ursprungligen i Lundagård nr 3 2023.
