Kortare masterprogram, och ge programmen tydligare koppling till arbetsmarknaden. Så beskriver den nytillträdda regeringen i Danmark ambitionerna för det högre utbildningssystemet. Lunds universitets utbildningsnämnd ser grannlandets utveckling som oroande.
I början av mars presenterade den danska regeringen sina första utbildningsreformer. Reformerna innebär att möjligheterna till fortbildning ska stärkas, fyra nya masterprogram skapas och att hälften av alla masterprogrammen – främst de inom humaniora och samhällsvetenskap – förkortas från två år till ett och ett kvarts år.
Lena Eskilsson, ordförande för utbildningsnämnden i Lunds universitet och universitetslektor vid institutionen för tjänstevetenskap, beskriver utvecklingen i Danmark som ”oroväckande”.
– Överhuvudtaget när statsmakterna detaljstyr eller lägger sig i hur vi ska bedriva utbildning får man vara uppmärksam. Sedan finns det också en tydlig koppling till sysselsättning och nyttiggörande av utbildning.
De nya masterprogrammen ska ha ”tydliga arbetsmarknads mål” och inriktas mot “specialiserade arbetstillfällen och forskning”. I en artikel i Alltinget påstår Danmarks näringsminister Troels Poulsen (V) att reformerna kommer öka sysselsättningen med 6000 personer fram till 2030.
Enligt Lena Eskilsson är de svenska masterprogrammen inte hotade – regeringen har varken visat någon vilja att korta programmen eller satsa mindre pengar på samhällsvetenskap och humaniora. Trots det gör utvecklingen i Danmark att utbildningsnämnden kommer att vara extra uppmärksam på liknande tendenser i Sverige framöver.
Kan direktiven för socionom- och lärarutbildningen i Tidöavtalet ses som en vilja att ”nyttig-göra” utbildning?
– Lärarutbildningen har varit reglerad länge, med detaljerade nationella regler- och riktlinjer för vad som ska ingå. Däremot socionomutbildningen, absolut, det var nytt, att man plötsligt ville gå in och detaljstyra och lägga till nya kurser, och det har vi reagerat mot. Men att dra in pengar har vi inte sett några tendenser till.
Lena Eskilsson tillägger sedan att satsningarna på livslångt lärande* och omställningsstudiestödet**, även om hon ser positivt på dessa satsningar, möjligtvis kan ses som tendenser till att anpassa utbildningen efter arbetsmarknaden, trots att hon överlag är positiv till projekten.
– Men än så länge är det nya pengar vi har fått för det [livslångt lärande, reds. anm.]. Vi skulle kunna hamna i ett läge där vi inte längre får nya pengar. Då behöver vi prioritera, då kan kanske man måste dra ner på grundkurser för nya studenter för att möjliggöra för de som behöver ställa om i arbetslivet. Men vi är inte där än.
Hon poängterar sedan att universitet gärna fortsätter med satsningarna, förutsatt att man får nya pengar för dem.
I ett senare mejl till Lundagård skriver Lena Eskilsson att regeringens nya beslut om att halvera mandatperioden i universitetsstyrelserna inte ses på med blida ögon. ”När det gäller det senaste beskedet, om universitetsstyrelserna kan det ses som ett sätt att detaljstyra, vilket vi inte är positiva till.”
*Livslångt lärande är ett projekt där Lunds-unviersitet ska arbeta med näringsliv, industri och offentlig sektor för att erbjuda en mängd olika kurser, främst för vidareutbildning.
**Omställnigsstudiestödet ges till yrkesverksamma som vill vidareutbilda eller omskola om sig. Ett nytt och mer omfattande omställningstudiestöd infördes den 1:a oktober 2022.
