Etikprövningslagen för forskning har kritiserats för att vara resurskrävande och otydlig. Nu har regeringen beslutat att en särskild utredare ska se över regelverket.
Lundagård har tidigare skrivit om hur etikprövningslagen skapar problem för forskare och studenter. Lagen innebär att forskning måste genomgå en etisk prövning om den görs på människor, biologiskt material eller känsliga uppgifter.
Regelverket har fått kritik för att vara otydligt, resurskrävande och dåligt anpassat för samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Detta gör lagen krånglig att förhålla sig till. Dessutom kan överträdelser straffas med upp till två års fängelse.
Nu har regeringen gått ut med att en särskild utredare ska se över delar av etikprövningslagen.
Utbildningsminister Mats Persson säger att kravet på etikprövning kan komma att tas bort i fall där det inte är nödvändigt, som när forskningen inte utgör någon risk för de berörda personerna. Ett exempel är när personuppgifter är hämtade ur redan offentligt material.
Mats Johansson, universitetslektor i medicinsk etik, är positiv till att utredningen ska göras. Samtidigt är det för tidigt att uttala sig närmare om processen eftersom utredningens direktiv inte är fastställda. Det han vill se är en grundlig översyn över hela systemet för etikprövning.
– Jag hoppas att man inte tittar på frågan om etikprövning för snävt och att man tar hänsyn till forskningens mångfald, säger Mats Johansson.
Menander
Debatten som föranlett regeringens beslut har framför allt handlat om forskning. Mats Johansson tror dock att en förändring av etikprövningslagen även kan komma att påverka studenter.
– En förändrad syn på vad som behöver etikprövas kan ge indirekta konsekvenser för studenter, som vad man kan göra studentarbeten om.
