Ett jobb på advokatbyrå, ett annat som crossfit-tränare. Lägg där till körförman och balgeneral. Livet är hektiskt för 20-åriga Almida Cinthio, och då är inte ens heltidsstudierna inräknade.
– Advokatbyrån Ives, vad kan jag hjälpa dig med?
Almida Cinthio svarar i telefonen bakom firmareceptionen på kontoret i Landskrona. Utanför fönstret gömmer sig Ven bakom hamnen och färjeläget.
– Ofta är det tingsrätten som ringer, säger hon.
Två år har gått sedan Almida för första gången vandrade uppför trapporna till kontoret på tredje våningen. Att det var just här Almida skulle hamna kom inte som en överraskning. Tonåringen, som hon var på den tiden, anställdes av en bekant strax efter att hon vunnit juridik-SM på gymnasiet.
– Jag vill bli bra på grejer och involvera mig i nya sammanhang. Sedan har jag väl alltid varit en notorisk prestationsmänniska, säger hon.
När folk tänker på advokatyrket finns det många som drar paralleller till TV-serien Suits. Men riktigt så flashigt är det inte. För Almidas del går dagarna i mångt och mycket åt till att svara i telefon, skriva stämningsansökningar och sköta byråns administration.
– Någon som vill ha kaffe?, säger plötsligt en röst.
Delägaren Ebba Bonair, som också är den som rekryterat Almida, kommer gåendes genom korridoren. Det är dags att avsluta arbetsveckan med en kopp kaffe. Kollegan Patrik Budde får både Almida och Ebba att dra på smilbanden med rövarhistorier från studietiden.
Jag försöker dra gränser och inse när jag behöver lägga saker på paus.
Almida ställer ifrån sig koppen i köket. Under sommaren har hon jobbat nästan heltid, medan studierna legat på paus. Förmannaposten för kören börjar lida mot sitt slut och mötena inför balen är än så länge inte så intensiva. Det finns dock en gräns för hur mycket Almida kan jobba.
– Jag försöker dra gränser och inse när jag behöver lägga saker på paus. Jobbet kan jag inte prioritera förrän efter balen, säger hon.
Att leva som Almida är kanske inte för alla, men förväntas man klara ekonomin som student utan extrajobb? Den diskussionen har gått varm i samband med inflationen, på såväl debattsidor som twitterflöden. ”Studenter svälter när CSN inte räcker till”, skriver Fanny Jönsson på Aftonbladets ledarsida.
Andra tycker studiemedlet borde räcka mer än väl, och att problemet är svenska ungdomar. ”Kan Sveriges studenter sluta vara så jävla bortskämda? Ni får förfan betalt för att plugga”, skrev Réka Tolnai, före detta ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund (CUF), på X (tidigare Twitter) 2021.
När studien kom innebar det att svenska studenter hörde till de mest arbetande i Europa.
Ser man utanför Sveriges gränser, på exempelvis Frankrike, tvingades studenter i vintras förlita sig på matutdelningar från frivilligorganisationer för att klara den ekonomiska krisen, rapporterade DN. SVT Nyheter skrev dessutom i januari 2023 att allt fler svenska studenter behöver ett extrajobb för att klara det tunga ekonomiska läget, och att vissa därför får svårare att klara studierna.
Det finns dock knapphändig data på hur mycket studenter jobbar på sidan av studierna. Men en studie av Statistiska Centralbyrån (SCB) från 2016 visade att fyra av fem svenska studenter arbetat vid sidan av studierna någon gång under studietiden. När studien kom innebar det att svenska studenter hörde till de mest arbetande i Europa.
”Planerar ganska minutiöst”
Bara ett faktiskt stenkast från domkyrkan, mitt i vimlet av barer och gatstensbelagda vägar, bor Almida. Ett träd, några cyklar och ett gäng bänkar. Mycket mer än så får inte plats innanför de somrigt gula fasaderna på hennes innergård.
– Tänk på att stänga locket till soptunnan, de har sett råttor, säger en äldre man sittandes på en bänk utanför Almidas dörr.
Efter en vända in och ut ur lägenheten är det dags för ytterligare åtaganden. Almida hinner inte ta många steg innan hon stöter på det första välkända ansiktet – hennes bror. Ett par meningar och en kram senare går hon vidare. Men det dröjer inte många minuter innan hon träffar fler bekanta.
– Vi ses ikväll, säger hon till sina två körkompisar, och syftar på den konsert de ska ha senare.
Det blir som en stor triangel, enligt Almida. Lägenheten, mataffären och juridikum ligger inom en armlängds avstånd. Promenaden blir som en safariresa bland Almidas alla bekanta, där hon själv agerar guide.
– Han där känner jag, säger hon och pekar på ännu en person i fredagsvimlet i Lund.
Att hennes kontor ligger i Landskrona och inte inom “triangeln” blir därför nästan en lättnad, snarare än ett bekymmer.
Almida tar en snabb titt på mobilen. Inga meddelanden från körsångarna, som för dagen ska sjunga upp hos Almida. Kören är Östgöta nations egen, Ostrochorus. Förra året var hon förman, men i år ”nöjer” hon sig med att arrangera nationens bal.
– Jag tar gärna på mig mycket. Jag har väldigt hög stresstolerans, men det är också något jag har byggt upp med åren. Jag har väl alltid sett något egenvärde i att prestera och det har alltid varit någonting som folk har sett upp till mig för och som alltid har uppmuntrats, säger Almida.
Väl utförda uppgifter och bra resultat både i och utanför skolan har också sitt pris. För
Almidas del har det lett till prestationsångest.
Jag kan nästan bli paralyserad för att jag har så mycket att göra
– När jag gör 15 saker samtidigt så kommer det i första hand att tära på min mentala hälsa, säger hon och fortsätter:
– Mycket av min egen självbild ligger i hur jag presterar, för det är alltid någonting som jag har fått väldigt positiv respons på från andra personer och då blir det väldigt svårt att göra någonting annat. För vem är jag och vad kommer folk att tycka om mig om jag inte lever upp till de höga förväntningar som jag själv och andra har på mig?
Bakom matbordet gömmer sig köksvrån, som knappt går att stå i på grund av den klädhängare och den minst 180 centimeter breda sängen som också befinner sig i bortre delen av rummet. Almida tar en tugga av en tofubit i pastan hon knappt hunnit börja på, trots att maten stod på bordet för säkert en kvart sedan.
– Om man bara planerar ganska minutiöst och också vet hur man sållar i saker så går det. Min kurslitteratur är ett bra exempel. Jag har inte läst en enda av mina kursböcker pärm till pärm, och det kan ha straffat sig på vissa sätt och det kan straffa sig i framtiden. Men än så länge har det gått ganska bra, säger hon.
Noggrann planering och bortprioriteringar gör att Almidas schema går runt. Men förväntningarna kan också bli för stora, åtagandena för många och stressen för hög.
– Man går hela tiden och balanserar på knivspetsen på något vis. Och hur mycket hinner och orkar jag göra innan jag måste pausa och andas. Det har hänt några gånger att jag har kommit väldigt nära att bara fullkomligt gå sönder, säger hon.
– Jag ger mig själv absolut tid att bara ligga på sängen och stirra upp i taket, men då är det oftast inte för att unna mig själv en ledig eftermiddag, utan mer för att jag inte kan röra mig ur sängen för att jag är så trött. Jag skulle fastna på golvet. Jag kan nästan bli paralyserad för att jag har så mycket att göra, säger hon.
Forskning saknas
Precis som Almida känner sig nog de flesta utarbetade, trötta och till och med stressade ibland. Men det är svårt att säga exakt hur omfattande problematiken är.
– Att vara stressad är en väldigt, väldigt vanlig upplevelse för alla. Men de flesta av Lunds studenter som är stressade kommer inte till oss. Det går 45 000 studenter på universitet och vi träffar 2 000 ungefär, säger Simon Nilsson, avdelningschef på Studenthälsan vid Lunds universitet.
Det är inte att förväxla fest med återhämtning.
Simon Nilsson berättar att studenter ofta är kritiska mot sig själva och att det är en anledning till stress, något de jobbar mycket med. En annan sak är hur fritiden spenderas.
– Det är inte att förväxla fest med återhämtning. För det är en stress på kroppen, även om det är kul många gånger. Så är det mycket sådant som vi försöker hjälpa studenterna med, att hitta en hållbar livsstil för dem och en studiesituation som de kan må bra av under en längre tid.
Men om studenter, som i många fall extrajobbar, har engagemang i olika studentsammanhang och som har ett omfattande socialt liv har för mycket att göra kan inte Simon Nilsson svara på. Han menar dock att det finns trender som oroar.
– Nationella och internationella studier har visat att studenter mår sämre än personer i samma ålder som jobbar. Vi vet att studenter har fler suicidtankar och känner mer stress.
Om detta har att göra med att studenter faktiskt har för mycket att göra, eller om det finns andra faktorer som spelar in, har forskningen ännu inte kommit fram till.
– Det finns ingen som har beskrivit hela bilden av det. Men studenter har oftare ett ekonomiskt pressat läge, det finns en möjlighet att lyckas eller misslyckas med examinationer och tentor. Det finns en rad olika faktorer som man kan gissa att det beror på, säger han.
– Det är vanligt att vi hör att studenter har ett extrajobb. Men jag har ingen tydlig bild av att just extrajobb skulle vara orsaken till stress, men kan vara en del av det, säger han.
Har du inte gjort någonting innan det här? Vad har du gjort? Ja, pluggat.
För Almida har det ekonomiska läget varit tufft och hon säger att hon under vissa månader knappt kunnat betala hyran. Hon medger dock att hon inte tar några studielån utan försöker försörja sig själv, utan hjälp utifrån.
– Men jag tror absolut att det finns folk som till exempel förväntas betala hyra om de fortfarande bor hos sina föräldrar eller har någon släkting eller något annat i sitt liv som de måste lägga tid och pengar på, säger Almida.
På frågan varför Almida inte tar CSN-lån säger hon att ångesten är den största bidragande faktorn. Att vara skuldsatt vid examen är något hon vill undvika. Däremot är hon tydlig med att hon uppskattar att studielån finns, men för andras del. För de som annars inte har möjlighet att plugga eller som på andra sätt inte kan finansiera sina studier.
Men det är inte bara av ekonomiska skäl studenter pressas att jobba.
– Det är många som förväntar sig att man ska ha några år av någon form av arbetslivserfarenhet. Flera kanske tänker att, har du inte ens jobbat i kundservice eller i matbutik förut? Har du inte gjort någonting innan det här? Vad har du gjort? Ja, pluggat. Det var det de sa att jag skulle göra, säger Almida.
Var tredje timvikarie är student
Frågan som kvarstår är dock hur, eller om, samhället skulle fungera utan studenter som extraknäcker. I Lund, och i hela Sverige, är matbutiker och äldreomsorgen två ställen där studenter ofta extrajobbar.
På Ica Malmborgs Tuna, granne med studentområdet Sparta, är en tredjedel av helg- och kvällspersonalen studenter, något som Håkan Olsson, administrationsansvarig på butiken, tycker är rakt igenom positivt. Han berättar att kvaliteten i butiken skulle vara lägre utan studenter, som bidrar med ambition, motivation och ger en ökad flexibilitet för butiken.
Även i äldreomsorgen i Lund uppskattas studenter som arbetar extra, där var tredje timvikarie är student. Veronica Welin, verksamhetschef för särskilt boende i Lunds kommun, säger att kommunens personal, utan studenterna, inte skulle räcka till i samma utsträckning.
– Att ha studenter är guld värt för våra verksamheter. Då vet vi att vi har en vikarie under hela studietiden, och det skapar också en kontinuitet för de äldre, säger hon.
Men att studenterna skulle vara stressade av sina dubbla sysselsättningar, och därför inte kunna genomföra sitt jobb på ett bra sätt, är inget någon av arbetsgivarna känner igen sig i. Både äldreomsorgen och Ica-butiken tror att studenterna ofta gör en bedömning av vad de klarar av, och att det finns en stor flexibilitet för timanställda.
– Det klart att vi märker av när det är tentaperiod, eller som nu – att det är nollning. Samtidigt har vi alla gått igenom någonting liknande, och även om det såklart inte är bra att man kommer trött till jobbet en dag så klarar vi det, säger Håkan Olsson.
”Sätt gränser”
Mörkret börjar falla utanför Almidas lägenhet. En dov knackning stör vårt samtal. Första körsångaren kliver in genom dörren och sätter sig i sängen. Fram kommer 33-centilitersburken och förfesten är igång.
Jag vill uppmana folk att söka hjälp.
Almidas lägenhet fungerar allt som oftast som uppsjungningslokal för kören. Den ligger trots allt inom behagligt avstånd från både Östgöta nation, AF-borgen och andra väsentliga byggnader.
– Som en satteliiit högt upp i det blåååå, ljuder i studentrummet.
Efter en dryg timme, kanske två, med öl, visor och någon påse jordnötsringar, är det dags för avfärd. På rad lämnar gästerna rummet och vandrar ut i sommarkvällen. Sista destination blir AF-borgen där Lunds nations prokurator ska grattas på sin födelsedag. Innan Almida lämnar oss för ett sista rep skickar hon med ett budskap.
– Jag vill uppmana folk att söka hjälp. Det kan vara stödsamtal, hjälp att planera ens ekonomi, vad som helst som kan underlätta din vardag. Sätt gränser för vad du tar dig an för att värna om ditt mående, och försök prioritera uppgifter och aktiviteter i den mån det är möjligt. Använd alla resurser du har tillgång till – de finns där för dig, säger hon.
