I våras beslutade regeringen att korta mandatperioderna för lärosätesstyrelserna. Nu sjösätter regeringen en ny utredning för att stärka universitetens och högskolornas säkerhetspolitiska kompetens. Förslagen har mötts av skarp kritik.
– Om jag ska tala klartext så är det vi som måste upplysa regeringen om vad säkerhetsarbete vid ett universitet innebär, säger Erik Renström, rektor vid Lunds universitet.
Den första september tillsatte regeringen en ny utredning som ska undersöka huruvida styrelseordföranden vid svenska lärosäten bör säkerhetsprövas och vilken kompetens styrelsen som helhet behöver ha för kunna hantera säkerhetspolitiska frågor.
Säkerhetsarbetet vid ett universitet sker inte bara på styrelsenivå. Styrelsen har det övergripande ansvaret, men det är fakulteterna och institutionerna som beslutar om vilken forskning och forskningssamarbeten som bedrivs.
Att regeringen har valt att bara fokusera på lärosätenas styrelser har därför väckt kritik. Robert Egnell, rektor vid Försvarshögskolan, menar att regeringen ”skäller under fel träd”. LU:s rektor Erik Renström instämmer. Varför regeringen har valt att fokusera på just styrelserna kan han endast spekulera kring.
– Det har resonerats att det låg en politisk tanke bakom. Att vissa av samarbetspartierna är missnöjda med sammansättningen av ledamöter. Men mycket talar ändå för att det verkligen är säkerhetsaspekten man är ute efter.
– Att man vill öka den säkerhetspolitiska kompetensen inom sektorn är en fullt legitim målsättning. Vi på universiteten och högskolorna har ju, lo and behold, förstått redan för flera år sedan att vi behöver öka insatserna för säkerhetsarbetet.
Hur tycker du i så fall att regeringen på bästa sätt kan bistå er i det arbetet?
– Om jag ska tala klartext så är det vi som måste upplysa regeringen om vad säkerhetsarbete vid ett universitet innebär. I många av de här frågorna är det högskolorna och universiteten som har den största erfarenheten och de djupaste insikterna.
Erik Renström efterfrågar bättre samordning mellan myndigheterna som jobbar med säkerhetspolitiska frågor för att undvika att viktig information faller mellan stolarna. Han kan också tänka sig särskilda utbildningspaket riktade till lärosätenas styrelsemedlemmar.
– Det är dock lite svårt att säga vad sådana utbildningspaket skulle innehålla eftersom regeringen inte har kommunicerat vad för kompetenser de faktiskt efterfrågar.
Utredningsförslaget som nu lagts på bordet är inte regeringens första ansats att försöka stärka den säkerhetspolitiska kompetensen på svenska lärosäten. I våras beslutade regeringen att korta mandatperioderna för lärosätenas styrelseledamöter från tre år till 17 månader.
37 rektorer vid Sveriges största universitet och högskolor skrev under ett gemensamt brev till regeringen som uppmanade dem att omedelbart tänka om.
– Jag måste erkänna att det kom som en, jag ska inte säga chock för det krävs mer för att chocka oss, men som en överraskning att det var just styrelserna man tittade på, säger Erik Renström.
– Det var irriterande och klantigt. Man hade kunnat göra det på ett annat vis.
Förslaget att korta mandatperioderna sjösattes i samband med att Svenska Dagbladet avslöjade att ett tiotal militärforskare från Kina har varit verksamma vid svenska universitet och högskolor – däribland Lunds universitet.
Erik Renström påpekar att ända fram till slutet av 2010-talet gav regeringen universitetet och Vetenskapsrådet direkta direktiv att främja samarbeten med Kina.
– Det är lite eftertankens kranka blekhet över det hela. Regeringen – och jag är mycket medveten om att regeringen har bytt personuppsättning och politisk färg sedan dess – skickade oss i den riktningen, och nu har regeringen kommit på att det kanske inte var en så bra idé.
Erik Renström varnar dock för att begränsa möjligheten till internationella samarbeten.
– Det skulle skada oss. Man ska inte tro att om vi sluter våra gränser och håller oss för oss själva så har vi löst alla problem, säger han.
– Naturligtvis ska vi tänka säkerhet, men vi måste vara öppna. Det är grundinställningen. Utan att för den sakens skull vara blåögda.
