Nästan 500 anställda vid Lunds universitet har skrivit under ett brev där de vill att universitetets rektor Erik Renström ska ta ställning mot det nya lagförslaget om anmälningsplikt. Brevet har dock mött motstånd bland anställda. I en intern mejltråd skriver flera personer att brevets innehåll inte är förenligt med objektivitetskravet bland statsanställda.
Det är regeringen och Sverigedemokraterna som tillsatt en utredning av det nya lagförslaget om anmälningsplikt. Lagförslaget innebär att alla offentligt anställda får ett krav på sig att anmäla papperslösa eller andra personer som befinner sig utan laglig rätt i Sverige, Ett förslag som mött stort motstånd bland anställda på universitetet.
mänskliga rättigheter.
Foto: Johan Persson
– Framförallt skulle det påverka forskare som träffar människor och studerar människor som kanske lever i det så kallade skuggsamhället och som är i utsatta positioner. Det skulle då innebära att man inte kan bedriva forskning, säger Karin Zackari, forskare i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, och en av de som skrivit under brevet.
Initiativtagare till brevet är Anna Lundberg, professor i rättssociologi vid Lunds universitet.
– Det skulle gå emot våra forskningsetiska principer. Det skulle stå i kontrast till mycket det som våra utbildningar kretsar kring. Universitetslärare ska inte hålla på med gränskontroll, säger hon till P3 Nyheter.
I en mejlkonversation bland anställda på universitetet går dock åsikterna isär. Bonnie Clementsson, forskare på historiska institutionen, menar att namninsamlingen strider mot objektivitetskravet för statsanställda.
– Jag ser det som ett tydligt politiskt initiativ, som inte är förenligt och kompatibelt med den position vi har som statsanställda. Man ska vara politiskt opartisk och neutral, säger hon.
forskare i historia.
Foto: Lunds universitet
– Man protesterar mot utredningen av ett lagförslag utan att det föreligger något lagförslag. Därmed protesterar man egentligen mot den demokratiska processen. Man använder sin akademiska titel för att legitimera sin politiska åsikt. Det är fel och får konsekvenser på en samhällelig nivå för att man minskar förtroendet för universitetet som institution.
Karin Zackari, tycker dock att motståndet mot brevet är ett missförstånd.
– Vi är opartiska. Det betyder inte att vi åsiktsneutrala, utan att vi ska vara opartiska i vårt myndighetsutövande och i förhållande till framför allt studenter, men också i förhållande till forskningsobjekt som kan vara människor, säger hon.
– När det gäller direktiv från politiskt håll betyder inte det att vi ska vara neutrala, kanske tvärtom att det är en god förvaltningssed att ifrågasätta, utreda och diskutera direktiv som kommer från regeringen.
Lunds universitets rektor Erik Renström säger att frågan ska hanteras på nationell nivå, Han säger att namninsamlingen, som sådan, inte är ett problem.
– Jag tycker att det är bra att det finns engagemang, att de föreslår idéer om vad universitetet och universitetsledningen ska driva för frågor. Det händer regelbundet och ibland är det fråga med politisk laddning, men oftast inte. Och det är någonting som jag i grund och botten uppskattar, säger han.
– Forskare har ett stort ansvar. En stor frihet att föra fram sin kunskap till allmänhet och politiker. Det sker hela tiden och är något som hjälper politiker att fatta välgrundade politiska beslut.
Han säger också att universitetet ännu inte är beredda att ta ställning i frågan eftersom det än så länge enbart är en utredning. I stället kommer de återkomma med remissvar efter det att utredningen är klar.
På ett personligt plan är dock Erik Renström inte övertygad om att lagen om anmälningsplikt skulle fungera.
– Med utgångspunkt från min tidigare profession som läkare så ser vi att om det skulle komma ett förslag om anmälningsplikt, så ser jag potentiellt stora problem med de etiska riktlinjer som kommer med läkaryrket. Men allt det här spekulativt eftersom vi inte sett något förslag ännu, säger han.
