Studentkårerna går miste om 20 miljoner i nya budgeten

Under onsdagen presenterade regeringen den nya budgeten för 2024. I den står det bland annat att anslaget till Sveriges studentkårer kommer att minska med 20 miljoner kronor från och med 2026.

2010 föll kårobligatoriet för Sveriges lärosäten, vilket innebar att det inte längre fanns ett krav på att vara medlem i en studentkår om du var student. Kårobligatoriets fall innebar en kraftig minskning av studentkårernas medlemsantal, något som i sin tur medförde förlorade intäkter för kårerna. 

Regeringen beslutade då om att gå in och stötta studentkårsverksamheten ekonomiskt. Sedan pandemin startade har summan legat på 68 miljoner kronor varje år, varav 60 miljoner går direkt till studentinflytandet och kårerna.

Men från och med 2026 kommer anslaget att minska till 48 miljoner kronor. Det innebär att pengar avsedda för studentinflytande kommer att minska med 12-20 miljoner kronor, beroende på hur resurserna fördelas.

Utbildningsminister Mats Persson menar att minskningen är ett steg tillbaka till normalnivå.

– Det är inte en besparing utan man sköt tillfälligt till pengar under pandemin för att studentorganisationerna hade högre kostnader för att hålla igång sin verksamhet. Man behövde pengar för att kunna möta studenterna när de inte längre fick vara på campus, säger utbildningsministern på en presskonferens på forskningsanläggningen Max IV under onsdagsförmiddagen.

– Man sköt till 20 miljoner extra. Nu har vi ju inte någon pandemi längre och man kan mötas på campus igen, då ser vi ingen anledning att förlänga de pengarna. 

Linnea Landegren, ordförande för Lunds universitets studentkårer (Lus), är orolig för att de minskade anslagen kan få negativa konsekvenser för studentinflytandet.

– Det kan skapa sämre förutsättningar på lång sikt för kårerna att bedriva sin verksamhet och för att bedriva ett effektivt studentinflytande, säger hon.

– Studenter har en väldigt stor roll i kvalitetssäkringsarbetet av utbildningen vid universitetet, så om förutsättningarna för att driva det arbetet minskar eller försämras så kommer eventuellt också utbildningen, och studenternas, förutsättningar att försämras.

Linnea Landegren menar också att minskningen inte bara är problematisk för studenterna, utan även för utbildningarna i sig.

– Det är väldigt negativt för att det försämrar kvaliteten för universiteten själva, så det är väldigt negativt både för enskilda studenter och för universitetet.