Hur är det egentligen att vara masterstudent i Lund och plötsligt känna sig gammal? Lundagårds Thea Sandin skriver i ett brev till finska Studentbladet om att vara omringad av studenter och studentikosa aktiviteter och reflekterar över hur man hittar en gyllene medelväg.
Hej Nathalie!
Jag är också masterstudent och har precis som du lämnat rätt mycket av studentengagemangen bakom mig. Dock känner jag mig mer omringad av det studentikosa än någonsin. Det kanske beror på tiden och på var jag bor. Precis som i Helsingfors är september novishernas tid i Lund. Teknologernas nollor introduceras för Lunds studentliv i en månad och det är säkert jätteroligt för dem, men jag är så oerhört glad över att det är slut nu.
Jag bor nämligen mitt på Lunds Tekniska Högskolas campus, även känt som festcentral och högkvarter för nollningen. Under denna månad har jag ömsom skrattat åt folk i overaller i bjärta färger som springer omkring och dansar i grupp och ömsom argt stängt fönstret mitt i natten för att någon tyckte det var en god idé att sätta på E d fezt. Då vill jag bara skrika: ”SNÄLLA GÅ OCH LÄGG ER”!
Jag inser att det får mig att framstå som gammal. Och det är jag nog på vissa sätt. För det första har jag nog alltid varit en gammal själ, jag går helst och lägger mig vid 22 och vaknar av mig själv vid 06.30. Jag drömmer ofta om att bo i en storstad i en vacker lägenhet, jobba med något spännande som jag brinner för och köpa dyra viner och goda ostar på fredagar. Det är inte en livsstil som är kompatibel med att vara ute och röja varje kväll. Dessutom är jag precis som alla oss gamla i studentlivet chockad över hur små folk är på klubbarna. Jag letar och letar efter någon med mer än en fjunig mustasch. Kanske är jag en gamyl som ni kallar oss i Helsingfors?
Samtidigt känner jag mig rätt så ung. I Lund brukar vi skämta om att vi bor i en stad befolkad av studenter och pensionärer, och att det inte finns något mellanting. I staden full av unga är vi alla ansvarslösa och dumma. Dessutom är ju studentlivet runt omkring oss hela tiden, det går inte att komma undan att det är billigare att dricka öl på nation och att en lunch med kaffe och efterrätt för 40 kr på Helsingkrona är en bra deal. Då tar man del av studentlivet ändå. Även om det inte innebär att jag är på klubben till stängning varje helg.
Jag tror att min ålder snarare har fått mig att landa i studentlivet. Lund är mitt smörgåsbord och jag känner inte längre ett behov av att ta av det jag inte gillar. I stället går jag på baler, äter och dricker för en billig peng och ser på underbara spex, allt utan att känna mig tyngd av min ålder. Jag kan inte låta bli att undra om det är annorlunda i Helsingfors? Hur har det varit att plugga i en stad som inte präglas av enbart studentliv? Det kanske är lättare att bli en gamyl i Helsingfors eftersom det finns så mycket annat som inte är studentikost? Om du hade fått välja igen, hade du valt att plugga där? Jag känner att det spritter med frågor i mig, jag är så nyfiken på din huvudstad och hur det är på andra sidan Östersjön.
