I tio år hade Colin Carlile tillgång till Astronomihuset vid Lunds universitet. Men bara dagar efter att han kritiserat arbetsmiljön på den tidigare astronomiska institutionen i en artikel i Sydsvenskan, blev han utelåst och borttagen från hemsidan. Ett ställningstagande, menar Colin Carlile. En administrativ miss, menar prefekten Joachim Schnadt.
Turerna kring den tidigare astronomiska institutionen vid Lunds universitet fortsätter. För bara några veckor sedan rapporterade Sydsvenskan att en anställd blivit ombedd att ta bort en artikel, i tidskriften Nature, om de arbetsmiljöproblem och mobbning som funnits på institutionen. Problemen var så pass omfattande att den astronomiska institutionen vid Lunds universitet behövde lägga ned.
Dessa problem var också det som Colin Carlile, gästföreläsare och forskare i astrofysik vid Lunds universitet och före detta chef för European Spallation Source (ESS), kritiserade i en annan artikel i Sydsvenskan.
– Sovjetunionen skulle vara stolt, sa han bland annat till tidningen om institutionens hantering av mobbning.
Artikeln publicerades den 16 oktober. När Colin Carlile sedan skulle gå till institutionen några dagar senare kunde han inte komma in i byggnaden.
– Jag fick ett antal meddelanden direkt, alla var mycket stöttande. Men jag fick inget alls från Naturvetenskapliga fakulteten, ingenting från fysikavdelningen, som vi nu är medlemmar av. Inget alls förrän jag kom till astronomibyggnaden på torsdagsmorgonen då min åtkomst hade blockerats.
Några dagar senare upptäckte Colin Carlile att han även blivit borttagen från institutionens webbplats.
– Detta upptäcktes först fyra dagar senare. Mitt namn hade försvunnit från listan över personer förknippade med astronomi.
Colin Carlile fick dock tillbaka åtkomsten av några andra i personalen och när det upptäcktes att han var borta från hemsidan togs han tillbaka även där. En administrativ miss med andra ord, menar Joachim Schnadt, prefekt vid den fysiska institutionen vid Lunds universitet.
– Han har inte blivit av med det på grund av artikeln som publicerades, säger han.
I stället konstaterar han att Colin Carlile, som kom till Lund för ungefär 10 år sedan och som både varit chef för ESS och efter det studerat ett masterprogram på institutionen, är gästföreläsare och inte anställd. Däremot har Colin Carlile, enligt egen utsago, ett skriftligt avtal med institutionen som ger honom tillgång till byggnaden.
Colin Carlile menar dock att anledningen till att han åter finns på hemsidan och har åtkomst till byggnaden beror på att annan personal, som stöttar honom, fixade det.
– Ja, man kan väl säga, oj, det var bara en slump. Men vad var bara en slump? Varför sa de det inte i förväg? Varför lät de mig gå till byggnaden och ta reda på det och att folk sedan säger att jag har haft min åtkomst är blockerad, säger han.
– Låt oss fundera på det här. Det kunde ha varit ett fel, det var inget fel. Det kan ha varit ett administrativt fel, det var inget administrativt fel.
vid fysiska institutionen.
Joachim Schnadt förstår också att tillfälligheten kan låta märklig.
– Jag kan hålla med om att det låter lite underligt, säger han och påpekar att den nekade åtkomsten till byggnaden och informationen på hemsidan försvann på grund av varandra.
– Det ena har med det andra att göra.
För anställda vid myndigheter gäller meddelarfrihet och repressalieförbud. Med andra ord får en chef inte på något sätt bestraffa en anställd om den uttalar sig i media. Vilhelm Persson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet, är osäker om institutionens agerande
är olagligt eftersom Colin Carlile inte är anställd, men att det inte bara är det juridiska aspekten man ska kolla på, utan även den etiska .
Har fysiska institutionen gjort fel, agerat olämpligt?
– Kanske. Om det finns ett samband mellan att man gör något som upplevs som något negativt för den enskilde och ett uttalande i media. Så får myndigheten inte göra, säger Vilhelm Persson.
