I fredags eftermiddag (3 november) arrangerades en blixtmanifestation mot antisemitism på Stortorget i Lund. Utbildningsminister Mats Persson (L) var en av talarna på plats.
– Många judar känner sig rädda och oroliga. Vi vill markera att regeringen står på det judiska folkets sida och att vi står upp mot antisemitismen, säger Mats Persson.
– Jag är rädd, säger Sofia Hallonqvist, initiativtagare och arrangör av blixtmanifestationen mot antismeitism, när hon klättrat upp på den gröna parkbänken framför Rådhuset för att introducera eftermiddagens första talare.
– Men det är när benen skakar som mest som man måste stå som stadigast.
Sofia Hallonqvist lämnar vidare mikrofonen till Daniel Leviathan, doktorand i judaistik vid Lunds universitet. Daniel Leviathans röst är tjock när han ska börja tala om den ”helvetiska månad” som förflutit. Han vittnar om en utbredd rädsla hos Sveriges judiska befolkning. De uppmanas att inte bära Davidsstjärnan på offentliga platser och att inte svara på hebreiska om mamma ringer.
Näst på tur är utbildningsminister Mats Persson (L). Mats Persson påpekar att det är 80 år sedan de danska judarna flydde över sundet och fick en fristad i Sverige. Det vill Mats Persson att Sverige åter ska vara för de som faller offer för det ”antisemitiska odjuret”.
– Det är en mycket otäck situation. Många judar känner sig rädda och oroliga. Vi vill markera att regeringen står på det judiska folkets sida och att vi står upp mot antisemitismen, säger Mats Persson.
Hur jobbar regeringen för att stötta judiska studenter så att de känner sig trygga på campus?
– Vi agerade direkt efter walk-outprotesten i tisdags. Vi kontaktade våra lärosäten och blev informerade om demonstrationen och påpekade vikten av att man tar säkerhetsfrågor på allvar. Och att det är viktigt att lärosätena jobbar intensivt med likabehandling och tar trakasserier på allvar.
Mats Persson uttryckte även sitt stöd för de civila israeler som drabbats av konflikten.
Finns det något särskilt skäl till att du inte nämner civila offer i Palestina?
– Det är naturligtvis så att det är många oskyldiga som faller offer nu. Det är alltid en fasansfull aspekt av krig. Men vi är tydliga med att vi står på Israels sida i detta och att Hamas är en terrororganisation som EU fördömer. De har utfört flera terrorattacker och Israel har en legitim rätt att försvara sig. Sedan måste naturligtvis det försvaret ske på ett sätt där man tar hänsyn till civila i den mån det är möjligt.
Mats Persson menar att antisemitismen förenar tre ondskefulla krafter: islamism, vänsterextremism och högerextremism. Mats Perssons sitter själv i en regering som samarbetar med ett parti, som flera gånger har kritiserats för antisemitism.
– Sverigedemokraterna har en fasansfull historia och jag förutsätter att de tydligt tar avstånd från den. Sedan behöver vi hantera den svenska demokratin, vi har åtta partier i Sveriges riksdag och vi måste förhålla oss till det.
Daniel Leviathan berättar att känslan av otrygghet har förstärkts markant den senaste månaden.
– Jag har alltid funnit en väldig stolthet att vara öppet judisk och det har varit en trygghet för mig. Men jag tänker två gånger innan jag gör någonting just nu. Jag tittar var jag går, jag tittar vem som är runt omkring, jag tänker två gånger innan jag skriver någonting. I Lund känner jag mig relativt trygg, mindre så i Malmö.
Det var flera i publiken som stod och skruvade på sig och såg sig om över axeln – hur reagerar du på det?
– Det är jättesorgligt och det visar hur situationen ser ut just nu. Folk är oroliga. Inte ens en demonstration mot antisemitism kan vara en säker plats.
Daniel Leviathan efterfrågar en omfattande utbildningskampanj för unga.
– Unga vuxna är mest attackerade på grund av att deras vänner delar saker på sociala medier som är antisemitiska utan att förstå det. Jag tror att det skulle behövas en insats som kombinerar vad antisemitism är, antisemitism i sociala medier och källkritik. Ett krafttag, inte med fokus på Förintelsen, utan med fokus på antisemtism i dag – ”… om detta må ni berätta… 2.0.”
Sebastian Hocksfield Krook, masterstudent vid Ekonomihögskolan, önskar att universitetet skulle ta ett större ansvar.
– Det har varit jävligt tyst från universitetet och det tycker jag är tråkigt. Vi är många här i Lund som lever med familj och vänner i Israel som känner oss väldigt tyngda och har en djup sorg efter det som hände den sjunde oktober, säger Sebastian Hocksfield Krook.
– Jag tycker att universitetet hade kunnat påminna om de stödfunktioner som finns, påminna om studentprästerna, sätta ihop en sorgegrupp, eller kalla själva till en manifestation. Erik Renström skulle ha kunnat prata här i dag, till exempel. Det tror jag hade varit en viktig markering.
Sebastian Hocksfield Krook och Daniel Leviathan understryker behovet av att agera nu.
– Det var någon av talarna som sade att det var viktigt att hamna på rätt sida av historien, och det är väl fint i sig, men att vara här för att man är orolig för sitt anseende i framtiden känns ganska irrelevant när det bor judar i Sverige i dag som känner sig otrygga och inte vågar utöva sin religion, sin perosnlighet, sin kultur i det offentliga rummet. Jag är här för att stå upp för det, säger Sebastian Hocksfield Krook.
– Folk måste sluta tro att antisemitismen är borta, eller att den bara finns hos extremhögern eller extremvänstern. Det här är ett problem som vi måste göra någonting åt nu. Annars kommer det inte finnas många judar kvar här, säger Daniel Leviathan.
Lunds universitets rektor Erik Renström skriver i en kommentar att universitetet följer utvecklingen av konflikten.
”Universitetet följer utvecklingen efter den 7 oktober med stor bestörtning och oro och vill bidra på det sätt där vi är som starkast, det vill säga genom utbildning och forskning. Lunds universitetet står för alla människors lika värde och ska vara en plats för studenter och anställda, oavsett etnicitet eller trosuppfattning. Låt mig vara tydlig med att det råder nolltolerans mot hot eller trakasserier på campus. Universitetet är en plats för forskning och utbildning i första hand”.
”Det är universitetets främsta uppgift och ansvar att försöka förstå och förklara olika skeenden i världen eller på hemmaplan på ett vetenskapligt grundat och kunskapsbaserat sätt. Universitetet belyser kunskap och forskning kopplat till mänskliga rättigheter på många vis. Forskarna vid Lunds universitet har bidragit stort de senaste veckorna med att både förklara konflikten mellan Israel och Gaza men också bidragit med kunskap om antisemitism”.
”På torsdag den 9 november hålls en konsert på Lunds universitet med texter från universitetets Ravensbrückarkiv som tonsatts och framförs av orkester och kör. Ravensbrückarkivet på Lunds universitet har samlat upplevelser och lidanden från de som överlevde nazisternas koncentrationsläger och kom med de vita bussarna. Under torsdagens konsert belyses minnet av förintelsen som aktivt förvaltats i arkivprojektet “Witnessing Genocide” vid Lunds universitet, där texterna till verket hämtats. Jag kan inte hålla med om att Lunds universitet är tyst utan arbetar utifrån sina styrkor utbildning och forskning och samverkan”.