Att förbereda den kommande generationen innefattar mer än en enkel överföring av kunskap och färdigheter till studenter. För att adressera den utbredda problematiken kring psykisk ohälsa krävs tidiga åtgärder från utbildningsinstitutionernas sida, vilket inte bara gynnar individens välmående utan också samhället som helhet. På Miljöpartiets kongress i Örebro vill Gröna Studenter se krafttag för ungas hälsa, bland annat genom en reformerad studenthälsovård på universitet och högskolor.
Detta är en debattartikel. Åsikterna är skribenternas egna.
Ångest, depression och utmattning drabbar många av Sveriges unga och studenter under studietiden. Stress är ett utbrett folkhälsoproblem men behandlas som att det vore en högst individuell angelägenhet. En närvarande proaktiv vård av unga är bättre både för de som får hjälp och för samhällsekonomin som sparar in på sena och dyra insatser. Svensk utbildning ska inte bara mata individer med information, utan också se till att de kommer ut friska och mentalt rustade på andra sidan.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. I Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät 2022 uppgav mer än hälften av de tillfrågade i åldersgruppen 16-29 att de har haft svåra eller lätta besvär av oro, ängslan eller ångest. Det är tydligt att studenter är särskilt drabbade – Folkhälsomyndigheten visar också att förekomsten av suicidtankar, oro, depression och ångest är högre bland studenter än bland deras jämnåriga med anställning. Högskolorna, som enligt högskoleförordningen är skyldiga att arbeta såväl preventivt som vårdande med hälsovård av studenter, svarar mot detta genom att ha mellan två till tio heltidsanställda per 10 000 studenter. Det är inte bara mycket ojämlikt, utan också en tydlig signal från samhället att studenters hälsa inte är prioriterad.
De negativa konsekvenserna av psykisk ohälsa är stora och inkluderar förlängd studietid, sjukskrivningar och ett lägre välbefinnande. Problem med stresshantering riskerar också att försvåra arbetslivet och i värsta fall leda till utmattningssyndrom. En rapport från SCB visar att allt fler svenskar upplever jobbet som psykiskt ansträngande, och för år 2022 var siffran hela 52 procent av förvärvsarbetande. Även det är oroande läsning som borde vara tecken nog till politiken att dagens system är otillräckligt. För att adressera problemet behöver vi satsa på tidiga insatser och sänka trösklarna för att söka stöd.
De som kan bidra mest till att stärka ungas psykiska hälsa är studenthälsovården, skolpsykologer och kuratorer. Dessa institutioner spelar en avgörande roll i att erbjuda stöd och verktyg för att främja välbefinnandet och är ofta det första steget in i vården. Idag finns en stor otydlighet i studenthälsovårdens grunduppdrag. Konsekvensen blir att olika lärosäten tolkar uppdraget olika, vilket i förlängningen leder till en ojämlik tillgång till vård. Den vård som erbjuds är dessutom långt ifrån allomfattande, vilket gör det mycket svårt för studenter att veta om de överhuvudtaget kommer erbjudas hjälp av institutionen. Det är hög tid att höja ambitionerna för dessa aktörer och se till att de har de resurser som krävs för att ge alla studenter likvärdig tillgång till vård och förebyggande insatser.
Därför driver vi nu på för en starkare studenthälsa där vi vill se krav på att alla landets högskolor ska kunna möta studenternas behov, samt ges mandat att remittera vidare de fall som kräver mer resurser. Att investera i ungas psykiska hälsa är att investera i samhället. Vårt mål är att kommande generationer rustas för att hantera det höga tempo och jonglerandet av uppgifter som präglar många jobb på arbetsmarknaden idag. Genom att öka resurserna och höja ambitionerna för studenthälsan, skolkuratorer och skolpsykologer skapar vi förutsättningar för en tryggare och mer hållbar framtid.
Nadja Vinberg, kongressombud Gröna Studenter
Edit Holmqvist, kongressombud Gröna Studenter
Markus Barnevik Olsson, kongressombud Gröna Studenter
Anton Bylin, kongressombud Gröna Studenter
