Under november månad infaller en av vinårets stora höjpunkter, premiären för årets Beaujolais nouveau. Det fruktiga och lätta vinet har länge fascinerat och attraherat människor från hela världen, men vad är det som är så speciellt med just det här röda vinet? Lundagård har pratat med mat- och vinexperten Karin Ericson för att förstå det alkoholhaltiga kultfenomenet.
Den tredje torsdagen i november varje år infaller ”la fête du Beaujolais Nouveau” – vinbarer över hela världen kommer ikväll fyllas av törstiga som vill smaka på de första dropparna vin av årets druvskörd från regionen Beaujolais. Druvorna som plockades i september har fått sitta kvar på klasen under en speciell kolsyrejäsning, men nu har de pressats till vin som är redo att drickas.
Det lätta röda vinet karaktäriseras av en ljus färg och en josig fruktighet med toner som viol, smågodis och bananer. De exakta nyanserna kan variera från år till år då inget tillsätts under jäsningsprocessen, istället är det faktorer som sommarens temperatur och nederbörd som förändrar smaken i druvorna berättar mat- och vinskribenten Karin Ericson
Försäljningsstarten av Beaujolais Nouveau har uppmärksammats i trakterna runt Bourgogne och Lyon sedan 1800-talet men det är först på 1960-talet firandet får ordentligt fäste och börjar sprida sig över Europa. I Italien lanseras vin märkt ”Nouvello”, i Österrike döptes det till ”Heurige” och i andra Franska regioner går årets första skörd under namnet ”Nouveaux”. I Sverige har vinkonnässörer kunnat köa utanför systemet sedan 80-talet men det är de senaste femton åren som Beaujolais Nouveau har fått fotfäste på riktigt.
Ikväll och under ett par veckor framåt kan man beställa in ett glas på flera vinbarer och krogar i Lund och Malmö. Vill man istället ha en egen avsmakning hemma rekommenderar systembolaget att vinet dricks till öländska kroppkakor med gräddsås och lingon eller någon annan rätt med fet konsistens för att komplettera den höga fruktsyran.
Kanske är det inte så märkligt att la fête du Beaujolais Nouveau har börjat bli en högtidsdag för fler än sommelierer. Karin Ericson poängterar att precis som vi är medvetna om vad vi handlar för mat har allt fler börjat bli medvetna om vilket vin man väljer.
– ”Folk vill ha ärliga viner”, säger hon.
Det ekologiska, varsamt tillverkade naturvinets popularitet har spridit sig parallellt med ett allmänt ökat intresse för råvaror och det rent hantverksmässiga. Karin Ericson berättar att det pågår generationsskiften på vingårdar över hela världen och att även yngre vinodlare har större intresse för hantverket, regionala druvor och traditionella processer och är mer utbildade än tidigare generationers producenter.
– Produktionen av Beaujolais Nouveau ser likadan ut som den gjorde förr men logistiken runt leveranserna har behövt förändras för att få ut flaskorna i tid, Förklarar Karin Ericson
Hon påminner om att Sverige ligger relativt nära Frankrike men för att leveranserna ska hinna fram till Amerika och Asien krävs snabba transporter som kanske inte är lika klimatsmarta som vinet självt kan framstå.