I Lundagårds frågespalt svarar Theodor Bondestam på läsarnas frågor. Veckans frågeställare undrar om hen ska fortsätta ljuga om sin påhittade innebandy-karriär för den snygga killen, eller om det är bättre att lägga alla korten på bordet.
Hej!
Jag träffade en snygg kille på en fest men vi hade inget att prata om. Han verkade gilla innebandy så i brist på andra samtalsämnen började jag berätta om min påhittade innebandykarriär. Jag sade att jag hade spelat i ett av Sveriges största lag men att jag hade blivit skadad och fick lägga ner karriären. Han verkade imponerad.
Det var dumt av mig att ljuga men jag tänkte att vi knappast skulle träffas igen. Jag hade fel, för vi springer in i varandra rätt ofta och han är fortfarande lika snygg. Nu undrar jag hur jag ska göra. Ska jag lägga korten på bordet och berätta att jag egentligen är helt ointresserad av sport? Eller ska jag bara äga min nya innebandy-identitet?
Hej!
Jag tillhör de som tycker att vita lögner gör världen bättre. Ert första möte blev nog mycket roligare tack vare din kreativa innebandy-berättelse. Och egentligen är det väl inget som stoppar dig från att fortsätta på det spåret men jag gissar att du är rädd för att han ska ställa fler och mer detaljerade frågor om din lysande idrottskarriär. Eller ännu värre – att han för den på tal i något annat sammanhang där din lögn riskerar att uppdagas.
Så: ja. Det kanske är bäst att du tar upp det här med snyggingen. Och det tror jag inte är så svårt. Av din fråga får jag känslan av att du har mycket av den berömda glimten i ögat och med hjälp av just den där glimten kan det bli riktigt kul om du helt enkelt lägger korten på bordet. Kanske så kul att han föreslår att ni två borde umgås mer.
Lycka till!
Theo
