Hot, hat och obehag. Judiska studenter vid Lunds universitet vittnar om en ökad otrygghet sedan Hamas attacker den 7 oktober.
"Judar ställs ansvariga för alla Israels handlingar", skriver 22-åriga Minna.
En av studenterna, Minna*, berättar att hon i dagsläget känner sig väldigt rädd.
”När man ser bilder och videos som sprids på judar som blir jagade in i skyddsrum på amerikanska universitet, svastikas och Davidstjärnor som målas vid portar där judar bor, vilket har hänt så nära som i Malmö, eller direkta attacker som riktas mot judar i deras hem där de mördas blir man påverkad”, skriver hon till Lundagård.
Särskilt berörd blev hon av händelsen där demonstranter brände Israels flagga utanför synagogan i Malmö.
”Varför valde de att göra detta utanför en synagoga? Dit går folk för att utöva sin religion helt oprovocerat. Det är ren antisemitism. Jag upplever det som att judar ställs ansvariga för alla Israels handlingar”, skriver Minna.
Allt fler svenska judar upplever antisemitism sedan attackerna den 7 oktober. Det fastslår en undersökning som det Judiska centralrådet tillsammans med analysföretaget Infostat gick ut med den 21 november i år.
Medlemmar från de judiska församlingarna i Malmö, Stockholm och Göteborg har svarat på enkäten. Sju av tio uppger att de känner sig mer otrygga med att leva öppet med sin judiska identitet. Fyra av fem bär dessutom inte judiska symboler offentligt, enligt undersökningen.
”Att behöva dölja sin identitet av säkerhetsskäll är tyvärr vanligt för judar i Sverige, speciellt nu. Just detta ger mig känslan av ensamhet, sorg och rädsla”, skriver Minna.
Jag blivit kallad ’jävla jude, det enda ni är bra på är att suga kuk’.
Minna berättar också att hon kände sig orolig under ”walk out in solidarity with Gaza”, som ägde rum den 31 oktober över hela landet. Elever och föreläsare uppmanades att lämna föreläsningar för att gå ut i solidaritet med Gaza.
”Många av mina vänner och släktingar valde att inte gå till skolan denna dag för att inte riskera att vara en av de få som skulle stanna kvar i salen”.
Men det är inte första gången Minna upplever antisemitism. Hon säger att hon alltid försökt hålla min judiska identitet hemlig för främlingar och att hon bara berättar om det för kompisar hon kan lita på.
”Av erfarenhet har jag mött antisemitism efter att ha berättat till ’vänner’ att jag är jude. Jag blivit kallad ’jävla jude, det enda ni är bra på är att suga kuk'”.
På mitt vänstra bröst hade någon skrivit ’jude’ med en Davidstjärna bredvid
Specifikt berättar hon om en händelse våren 2022, då hon blev utsatt för antisemitism på universitetet.
”Jag och mina vänner skulle på balfest och klädde ut oss. Vi ritade på varandras tröjor. Det var inte förrän dagen efter som jag såg vad som hade skrivits på min tröja. På mitt vänstra bröst hade någon skrivit ’jude’ med en Davidstjärna bredvid”.
”Något av det värsta med det var att det med stor sannolikhet var en av mina vänner som skrev det eftersom det inte är många som känner till min judiska identitet”.
Även 20-årige Noah*, som pluggar sin tredje termin på Humanistiska- och teologiska fakulteten i Lund, känner sig rädd.
– Jag känner mig rädd i största allmänhet, men inte specifikt på universitetet. Jag är aktiv i församlingen och undervisar barn om judendom i Malmö. Vi måste dra ner på vår verksamhet av säkerhetsåtgärder på grund av olika protester, säger han.
Han säger också att de demonstrationer som förekommit till förmån för Palestina vid universitetet inte har skrämt honom.
– Protester i sig för den palestinska civilbefolkningen är naturligtvis en god sak, men olika protester och manifestationer kan ta olika uttryck. Många tar sig antisemitiska uttryck, men långt ifrån alla. I princip är det inte protesterna som är ett problem, men det kan skapa ett antisemitiskt uttryck, säger Noah.
– Det var inte så länge sedan judar fick tillträde till universitetet. Min mormors far fick inte gå på universitet i Ungern. Det här måste ses i kontext av det, att det är något som finns extremt närvarande hos oss.
Jag har övervägt att inte komma till campus
Selma* känner sig oroad över situationen. Hon menar dock att den direkta responsen efter den 7 oktober gjorde henne mer orolig än exempelvis demonstrationen utanför Arkad, som förespråkade bojkott av israeliska företag.
”Demonstrationerna direkt efter den 7 oktober var tydligt våldsbejakande och hyllade mord på civila. Demonstrationen utanför Arkad var riktad mot Israeliska företag och hade inte samma våldsbejakande underton”, skriver hon i ett mejl.
Selma menar dock att hon även är orolig för att demonstrationen, som den utanför Arkad, har potential att dra till sig personer med antisemitiska åsikter.
”Som judinna är jag väl medveten om hur snabbt antisemitismen sprids och vilken kraft den har att rättfärdiga alla sorts våldsdåd mot oss judar. Jag har övervägt att inte komma till campus när det har varit demonstrationer för Palestina på grund av oro för min egen säkerhet. När det har varit demonstrationer på campus har jag valt att inte bära davidsstjärna öppet”, skriver hon.
Selma är aktiv i flera judiska organisationer och berättar att det inte är något som hon i vanliga fall brukar dölja för folk.
”Så sent som igår fick en vän ett brev hemskickat till sig där det stod ’Watch your back jew’ och ’Allahu Akbar’. Det gör mig orolig för min och min familjs säkerhet”, skriver Selma.
Vi har nolltolerans mot alla former av hat och hot på campus
för kurage och karaktär.
Pressfoto: Kennet Ruona
Representanter från Lunds universitet anger att de inte har fått in fler anmälningar, än normalt, om hat och hot sedan 7 oktober, men att formella anmälningar inte ska ses som enda mått på hot och rädsla. Jimmie Kristensson, vicerektor vid Lunds universitet, ansvarar för att skapa en trygg och säker skolmiljö.
Han berättar att universitetet har olika former av stöd för folk som utsätts för trakasserier och liknande, exempelvis studenthälsan.
– Det är svårt att rikta stöd till särskilda grupper av studenter eftersom vi aldrig kan veta vilken trosuppfattning människor har. Vi har nolltolerans mot alla former av hat och hot på campus och det gäller för alla studenter, säger Jimmie Kristensson.
När det gäller att demonstrationerna som skett på campus under hösten potentiellt kan göra att folk känner sig otrygga tycker han att rektorn, Erik Renström, har varit tydlig.
– Vi har yttrandefrihet och det innebär att demonstrationer ska kunna ske, men det måste ske en säkerhetsbedömning från fall till fall inför varje demonstration.
Han menar också på att problem som antisemitism, islamofobi och folk som är oroliga för krig och konflikter förekommer i samhället i stort och inte enbart på universitetet.
– Det finns säkert de som vill att universitetet ska ordna stödgrupper eller liknande, men det finns andra aktörer som är bättre rustade för att samtala om existentiella kriser eller olika former av rädslor eller kriser. Vi kan ge bra stöd för sådant som rör studier.
– Det är klart att vi är medvetna om att det är en fråga som är aktuell hos våra studenter och att alla ska ha det tryggt, avslutar Jimmie Kristensson.
* Noah, Minna och Selma heter egentligen något annat.
