Vilken är tidernas bästa julkalender och vilken har varit den största floppen? Julkalender-experten Caroline Cabot berättar om när SVT anklagades för att göra Kalle Anka-saga av julevangeliet, åren på 70-talet när julkalendern ansågs vara för politiskt och vilka julkalendrar du inte får missa.
Precis som Spotify, skiftnyckeln och Kånken är tv-julkalendern en svensk uppfinning. Traditionen startade i Sverige på 60-talet och har sedan spridit sig till de andra länderna i Norden, men inte längre än så.
– Kanske har det att göra med att det är så kallt och mörkt att man behöver något att samlas kring här i december, spekulerar Caroline Cabot.
Caroline Cabot är frilansande journalist med inriktning på barnlitteratur och kultur. Hennes stora verk är boken Julkalendern genom tiderna, som går igenom och ger kuriosa om alla julkalendrar från starten 1960 fram till 2020. Fröet till boken såddes redan under Carolines studietid när hon var aktiv på Radio AF och producerade ett program som hette Nördarnas jul. Varje dag mellan 1 och 24 december sändes ett avsnitt som handlade om en julkalender – en julkalender om julkalendrar helt enkelt.
Folk tyckte antingen att den var jättetråkig eller alldeles för läskig. Ingen blev nog så nöjd.
– Det var fantastiskt roligt. Fortfarande något av det roligaste som jag har hållit på med!
Caroline berättar flera anekdoter från olika julkalenderinspelningar, till exempel att manuset till Mysteriet på Greveholm inte var färdigt när letandet efter inspelningsplats började. Det var först när manusförfattarna fick se att ett av tornen på Hjularöds slott var format som en raket som de kom på slutet. Caroline tillägger att en genomgång av julkalenderhistoria också är ett utmärkt sätt att få en tv-historisk överblick.
1960 sändes världens första julkalender, Tittliture. Varje avsnitt öppnades en adventslucka där det gömde sig en gåta, en rebus eller något annat knep och knåp. Under 60-talet ansåg man att julkalendern skulle utbilda barn. Året därpå handlade programmet till exempel om en båt som åkte runt i världen och hämtade hem ingredienser till det svenska julfirandet. Varje avsnitt bestod i princip av att en liten flicka satt i en studio och läste upp fakta om ett land.
1967 är en vändpunkt i julkalenderhistoria enligt Caroline, då sändes Teskedsgumman. Här lämnade man alla pedagogiska ambitioner och satsade istället på ett högt underhållningsvärde. Samtidigt visade SVT:s tittarundersökning att det inte bara var en halv miljon barn som kollade på programmet, utan att även två miljoner vuxna skyndade hem från jobbet för att hinna titta.
Under 70-talet blev julkalendrarna mindre sagoaktiga och började skildra vardagslivet. Julkalendern Barn i Höjden från 1972 handlar om en familj med en ensamstående mamma som har svårt att betala hyran. Överst i huset bor hyresvärden som hotar med att vräka alla hyresgästerna. Kalendern anklagades för att vara vänsterpropaganda och blev skottmål i den pågående debatten om hur politiskt tv fick vara. Många av julkalendrarna på 70-talet saknade jultema. 1975 sändes Långtradarchaufförens berättelser som utspelar sig i Jämtland under sommaren och gjordes med syftet att ”öka medmänskligheten och dämpa julhysterin”.
Under 80-talet kom satellit-tv:n och i början av 90-talet fick Sverige tre tv-kanaler. Plötsligt fick julkalendern mycket mer konkurrens från andra program. Som svar blev julkalendrarna mer humoristiska och tokiga, och många kända komiker fick skriva manus. Sunes Jul och Mysteriet på Greveholm sändes båda på 90-talet.
2007 är den senaste milstoplen i julkalenderns historia, enligt Caroline. Då sändes En riktig jul – en av de första gångerna som en tjej var ensam huvudrollsinnehavare i en julkalender.
Vilka är de mest klassiska julkalendrarna?
– Teskedsgumman och Trolltider känns mest hyllade för sin tid. Från min generation är det kanske Mysteriet på Greveholm och Sunes Jul som har satt sig.
Caroline tillägger att både Mysteriet på Greveholm och Sunes Jul har fått uppföljare, och att årets julkalender är en ny version av Trolltider. Dessutom har både Teskedsgumman och Trolltider sänts i repris. Detta var tiden långt före streaming, innan VHS:er och kassetter, när enda sättet att få se program igen var genom en tv-repris. SVT överöstes med brev från tittare som ville få se Trolltider och Teskedsgumman igen. Till slut gick man tittarna till mötes och återsände programmen.
Finns det någon julkalender som har floppat totalt?
– Det fanns en som hette Marias barn.
Caroline berättar att många kristna hade efterfrågat en julkalender som återberättade julevangeliet. Kalendern som skulle infria önskningarna, Marias barn, gjordes med tecknade stillbilder och voice-over. Historien slutade dock inte med att Jesus föddes, utan fortsatte berätta om hur Kung-Herodes lät mörda alla pojkbarn. Något som gestaltades med barnskrik och bilder på blod.
tiderna.” Boken som gjorde henne till något av en profil
inom julkalenderkretsar. Foto: Sara Berntsson
– Folk tyckte antingen att den var jättetråkig eller alldeles för läskig. Ingen blev nog så nöjd, konstaterar Caroline.
Trots fiaskot drog sig inte SVT för att återigen hämta inspiration från julevangeliet. Bara fyra år senare, 1971, kom julkalendern Broster Broster, som handlade om en familj som var julgransförsäljare. I sista avsnittet födde mamman barn på en bensinmack under en lysande stjärna. Caroline beskriver kalendern som ”väldigt flummig” och berättar att familjen hela tiden gick in och ut ur olika fantasivärldar och att Hasse Alfredsson vid ett tillfälle kommer paddlandes på en jättestor lussekatt i en å. Reaktionerna lät inte vänta på sig:
– ”Ni gör Kalle Anka-saga av julevangeliet!” sa vissa, medan folk som var progressiva tyckte den var bakåtsträvande och superkristen, berättar Caroline.
Finns det någon gömd pärla bland julkalendrarna som du vill tipsa lundastudenter om?
– Herkules Johnsons storverk, i alla fall om man vill ha lite historiekänsla.
Kalendern sändes 1969 och är skriven av Tage Danielsson. Den historiska kanalklyvningen (när SVT gick från en till två kanaler) är med, och dessutom är det den första julkalendern som sänds i färg, berättar Caroline.
– Och så är den väldigt fin. Den handlar om en pappa och en son som byter plats för att förstå varandra bättre.
Vilken är din favoritjulkalender?
– Trolltider! Men man måste ha tålamod om man ska se den, för den är väldigt långsam, speciellt om man är van vid snabbare klipp.
