I snart fyra decennier har Lundapyrot haft firande som uppdrag och explosivitet som signum. Mest kända är de för det traditionsenliga nyårsfyrverkeriet, då hundratals människor vallfärdar till Lundagård för att välkomna det nya året och se himlen stå i lågor.
Explosioner, krutladdningar och fyrverkeribomber. Likaså polistillstånd, pengainsamlingar och mejl-listor. Ansvarsområdena är varierade för medlemmarna i Lundapyrot, Lunds mest explosiva studentförening, som sedan 1986 anordnat fyrverkerishower vid högtider och firanden i studentstaden med omnejd.
Hanna Areskoug, medlem sedan 2020, menar att hon gick med i föreningen av en slump. Hennes fadder rekommenderade henne att söka och i dag är hon licensierad pyrotekniker. Hon är även sekreterare i styrelsen som organiserar föreningens verksamhet.
– Vi är sex personer i styrelsen som får in uppdragen och har hand om planeringen, berättar Hanna.
Verksamhetsåret kretsar kring nyårsfirandet, nollegasquer, bröllop och baler. Dessa evenemang anordnas av femton medlemmar som alla brinner för fyrverkerier på ett eller annat sätt.
När föddes intresset för fyrverkerier?
– Jag minns fyrverkerierna från millennieskiftet, berättar Peter Hallstadius, senior medlem och utbildningsansvarig, och fortsätter:
– Jag har alltid varit intresserad av fyrverkerier och älskat dem, så jag gick med i Pyrot direkt när jag kom till LTH.
Även Svante Wiktorsson minns fyrverkerierna från sin barndom och gick med när han började studera. Han är medlem sedan 2022 men kan inte kalla sig pyrotekniker riktigt än. Pyrotekniska föreningar är sedan 2016 reglerade från statligt håll och för att få skjuta fyrverkerier genomgår alla nya medlemmar en tvåårig utbildning som godkänts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Svante ser fram emot dagen då han klarat utbildningen och tänker tillbaka på fyrverkerierna under sin nollning.
– Vi kom ut utan att veta vad som skulle hända. Och när fyrverkerierna kom upp var det bara wow!
En fyrverkeripjäs består av ett fåtal enkla komponenter. Först en kastladdning som skjuter fyrverkeriet uppåt när den antänds. Väl i luften detoneras en krutladdning som spränger fyrverkeripjäsen i bitar. En samling kulor innehållande krut, metallsalter och andra ingredienser kastas då ut i luften och skapar de färger och mönster man som publik ser på himlen. Lundapyrot beställer sina fyrverkerier från Göteborgs Fyrverkerifabrik och förvarar dem sedan i föreningens lager, på hemlig ort någonstans i Skåne.
Inför en uppskjutning är det många aspekter som ska tas i beaktning. Kundens önskemål för föreställningen ska översättas till färger, mönster och ljud. Uppskjutningens dramaturgi byggs upp genom beslut om frekvens och intensitet på fyrverkerierna.
– Många uppskattar när det är lite utdraget. Vi jobbar mycket på att bygga upp spänningen, säger Hanna. Peter instämmer.
– Vi försöker kontinuerligt stegra intensiteten i fyrverkerierna och ibland kör vi en fejk-final. Det ska bli som en bergochdalbana med flera toppar.
Inför en uppskjutning är förberedelserna många. Fyrverkeripjäserna kopplas samman i ett system av elektronik som i sin tur styrs av en fjärrkontroll. Ett knapptryck skjuter upp nästa fyrverkeri och timing är väsentligt. Föreställningen är minutiöst planerad och ingenting lämnas åt slumpen.
Vad brukar ni känna när ni ser upp på fyrverkerierna?
– Det är mycket adrenalin precis när man ska sätta i gång det och är man ansvarig är det inte alltid man uppskattar showen själv. Men efteråt, när man tänker tillbaka på det, och hör publiken jubla, det är svårslaget, säger Peter.
En vanlig kritik av fyrverkerier är deras miljöpåverkan. Naturskyddsföreningen är en av de organisationer som belyser problemen med fyrverkerier och förespråkar minskad användning. På sin hemsida nämner de nedskräpning, negativ påverkan på djurliv och utsläpp av farliga kemikalier som stora problemområden.
Folk springer fram hela vägen till staketet när vi sätter i gång.
Medlemmarna som intervjuas instämmer då problembilden målas upp, men nyanserar den. Luftföroreningarna som släpps ut är enligt dem naturliga ämnen som inte påverkar luftkvaliteten i mer än några timmar. De är även noga med att plocka upp alla rester från sina fyrverkerier och har en mejl-lista där hundägare eller andra intresserade får information om kommande uppskjutningar.
– Det stora problemet var tungmetallerna men de har inte använts sedan millennieskiftet ungefär. Miljöpåverkan är förvånansvärt låg. Jag tycker fyrverkerier har ett sämre rykte än de förtjänar när det kommer till miljöpåverkan, sammanfattar Peter.
Föreningen kan inte finansiera sina egna evenemang utan är beroende av betalande kunder. Teknologkåren betalar vanligtvis för nyårsfyrverkeriet som en del av sin nyårsbal. I flera år har fyrverkeriet ställts in då detta evenemang inte kunnat anordnas och 2021 genomförde Lundapyrot en crowdfunding-kampanj för att säkra finansieringen på annat håll. Stödet för kampanjen var stort och nyårsfyrverkeriet kunde genomföras.
Hur känns stödet som folk visar för ert arbete?
– Det är jättehäftigt att det är så uppskattat, säger Svante.
Hanna och Peter nickar instämmande.
– Oavsett hur liten grej vi skjuter fyrverkerier för, så är det alltid så otroligt uppskattat. Folk springer fram hela vägen till staketet när vi sätter i gång, säger Peter.
Teknologkårens bal är återigen inställd och därför uteblir nyårsfyrverkeriet även i år. Vid frågan om firandet kommer att återupptas kommande år svarar Teknologkårens ordförande Fredric Ahrling med en skriftlig kommentar.
”Det nyårsfirande som Teknologkåren av tradition arrangerar är, precis som resten av studentlivet, helt beroende av engagerade som driver det. När intresset återuppstår återuppstår även firandet!”
December blir dock inte utan fyrverkeri, för denna vinter har Lund ytterligare en anledning att fira. Den 18 december går universitetets första nobelprisfirande av stapeln i Kårhuset. Lundapyrot kommer att vara på plats för att markera händelsen med pompa och ståt och lundabornas blickar kommer återigen att vändas mot skyarna.
Artikeln publicerades ursprungligen i Lundagård nummer 8.