Droger i studentlivet: ”Det är rysk roulette”

Användningen av narkotika bland studenter och unga har länge varit ett omdiskuterat ämne. I vissa kretsar är droganvändande en naturlig del av det sociala livet, för andra verkar det inte bara främmande utan också rakt av farligt. Men vilken inställning har egentligen studenterna till droger och vad motiverar deras val att använda dessa illegala substanser?

Lundastudenten Samuel* har under ett tag sålt och brukat narkotika. Han anser sig ha en liberal syn på droger och säljer dem för att kunna finansiera sitt eget bruk. 

– Jag vill inte att drogkonsumtionen ska vara en budgetpost för mig, jag säljer till självkostnadspris så att min konsumtion blir gratis, säger Samuel. 

Samuel berättar att han började sälja narkotika år 2020, samtidigt som han själv började konsumera. Han var den bland sina kompisar som hade den tekniska kompetensen för att kunna köpa droger via internet. 

– Jag har ju ingen över mig, jag jobbar inte för ett gäng eller så. Jag köper från darknet och får det hem till mig, förklarar Samuel. 

Fokus är på att ha kul.

Det började med att Samuel tog del av information om hur psykedeliska droger kan användas för att bota depression och posttraumatiskt stress. Han började att titta på videor på Youtube och läste på om de olika substanserna. Till slut bestämde sig Samuel, tillsammans med sina kompisar, för att testa. 

Oftast träffas Samuel och hans vänner hemma hos någon för att ha en trevlig stund, ta droger och lyssna på musik i flera timmar. 

– Det är i nöjessammanhang, det är inte för prestation, mot smärtor eller något annat. Fokus är på att ha kul, berättar han. 

Ökad tillgänglighet av narkotika 

Enligt en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning från 2019 har användningen av droger ökat under de senaste 20 åren. 

Det är dock oklart hur drogvanorna ser ut bland studenter i Lund. Det finns helt enkelt inte så mycket forskning på det, menar Emma Eriksson Olsson, samordnare för Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS) i Lunds kommun.

– Men det vi vet är att vi har en högre tillgänglighet av narkotika. Det finns kanske mer narkotika i samhället och den är väldigt lättillgänglig. Det är väldigt enkla och snabba affärer, säger Emma Eriksson Olsson.

Trots bristerna i tillgänglig forskning menar Emma Eriksson Olsson att det finns mönster i vilka som använder droger, men att det inte är helt förutsägbart hur mönstren ser ut. 

– Har man minst en förälder som har en högskoleutbildning, så är det mer sannolikt att du har testat narkotika. Men i gruppen som använder det mer frekvent så är det mer vanligt om du inte har någon förälder som har en högskoleutbildning. Och det är ju också jätteintressant. 

Den absolut vanligaste drogen bland unga i Lund är cannabis. Kommunen gör årligen mätningar av avloppsvattnet och kan på så sätt beräkna hur mycket pengar som varje dag spenderas på just cannabis. Man mäter mängden spårämnen i avloppsvattnet och jämför dessa med prisläget när mätningen görs och får på så sätt fram en uppskattning av hur mycket Lunds invånare lägger på drogen. Den senaste beräkningen gjordes den 9 november 2022 då man uppskattade att lundensarna spenderat 250 000 kronor på cannabis, på en dag. 

Skulle den dagen vara representativ för resten av året, skulle det innebära 1,7 miljoner kronor i veckan och knappt 90 miljoner kronor varje år. Det är dock svårt att veta om den dagen är representativ för en ”normal dag” i kommunen. 

I Sverige i stort finns det däremot beräkningar på knarkets omfattning. Enligt siffror som SVT tagit fram från polisen och Tullverket lägger svenskar 15 miljarder kronor på narkotika varje åt. Det är dubbelt så mycket som svenskarnas årliga snusinköp.

– Vi är en del av en narkotikamarknad. Där tänker jag också, lundaspecifikt, att vi är många unga i den här kommunen som har pengar. Det är socioekonomiskt starka individer, som är en köpstark grupp, säger Emma Eriksson Olsson. 

Trots att droganvändningen över tid ökat i Sverige så har bruket de senaste tio åren hållit sig på en ganska jämn nivå, åtminstone bland unga. 

– Till skillnad från vad media vill få oss att tro så är det så.

– Så en ganska jämn nivå, samtidigt som vi ser att tillgången av narkotika är jättestor. Då finns det ändå något form av framsteg. Sedan tänker jag att det är ett misslyckande varje gång ett barn får problem med detta naturligtvis, säger Emma Eriksson Olsson. 

”Då har man verkligen tappat det”

Samuel är inte rädd för att fastna i något drogmissbruk, men är däremot noga med att hålla sig borta från livsmedel som vid konsumtion lätt kan leda till ett beroende, som kaffe och snus.  

Droger kan vara både fysiskt och mentalt beroendeframkallande Stockholms beroendeklinik skriver på sin hemsida att psykiskt beroende innebär att drogen får ett centralt betydande för individens känslor, tankar och aktivteter. Vid ett fysiskt beroende behöver individen en substans för att kroppen ska fungera.

För Samuel har de droger som gör en fysiskt beroende, så som kokain eller bensodiazepiner, aldrig varit aktuella. 

– Sekunden kokain går ur din kropp så är det så att kroppen skickar signaler till hjärnan att du måste fylla på dopaminförrådet. Och det är inte på samma sätt med dem [psykedeliska droger reds.anm.], de är mindre beroendeframkallande, säger han. 

I stället har Samuel främst tagit psykedeliska droger, som exempelvis LSD och MDMA. Även om man i flera studier sett att dessa substanser inte är lika fysiskt beroendeframkallande som vissa andra droger, kan de skapa ett metalt beroende. 

– De droger jag tar är droger som får en att utforska sig själv, menar Samuel. 

Samuel säger att han aldrig skulle sälja kokain, amfetamin eller heroin. I stället säljer han till sina vänner för att hålla bättre koll på hur personerna han säljer till mår. 

– Om man säljer heroin, då tycker jag att man går över någon gräns, då har man verkligen tappat det, förklarar Samuel. 

I dag är det slut med droger

Filip* har likt Samuel tagit psykedeliska droger vid festtillfällen och när han umgåtts med vänner, men har i dag valt att sluta. 

Möjligheten att testa droger presenterades för honom för första gången när han var 16 år gammal. 

–  Jag tror inte att det var så mycket av en anledning till att just det här tillfället skulle vara det första. Utan det var mer att någon hade med sig weed på en fest, säger Filip. 

Även Filip har fått tag på droger genom olika appar och hemsidor eller så har det funnits i omgivningen. 

Jag tror, i min krets, att man kanske ser ner lite på att ta festdroger som kokain och amfetamin.

Han anser dock att det inte förekommer en betydande mängd droger bland studenterna. I stället menar han att det är mer koncentrerat till specifika platser och sociala umgängen.

– Jag tror att folk kanske röker på någon gång då och då, säger Filip. 

Likt Samuel Säger Filip att droger som kokain inte är särskilt populärt i hans kompisumgänge. 

– Jag tror, i min krets, att man kanske ser ner lite på att ta festdroger som kokain och amfetamin.

Men nu är det slut på droger för Filip, han är redo att gå vidare. Nu blir det ett större fokus på framtiden och tydligare struktur i vardagen. 

– Det kommer så mycket viktiga saker snart, som att söka jobb och lista ut vad man tycker är kul, förklarar Filip. 

Han menar att drogerna tar fokus från framtiden och att efterarbetet efter en tripp inte är värt droganvändningen. En tripp är den period man känner tydliga effekter av den drog man använder. 

Rätt och fel baseras på lagstiftning

Oriana Quaglietta Bernal, vikarierande lektor vid Sociologiska institutionen har genomfört en studie om kvinnors relation till narkotika, vad det finns för stigma kring droganvändning och vad det är som lockar människor att själva börja använda droger.

Hon menar att användningen av droger ibland kan medföra två risker: att utveckla fysiskt och/eller psykiskt beroende, som kan vara svårt att hantera utan stöd.

– Ett annat stort riskområde som jag ser i mitt material är risken som det traditionsenliga samhället utgör, med stigmatisering, med fördomar, genom att stänga dörrar som annars hade varit öppna.

Oriana Quaglietta Bernal menar att den allmäna moraliska inställningen till vad som är rätt och fel grundar sig i hur lagen ser ut. 

– Det är mitt, och många deltagare i studiens, intryck att svenskar tror att moralitet kan reflekteras av det som står i lagen, så om något är bra så är det lagligt och om något är dåligt så är det olagligt. 

–  Vissa människor vill använda droger för att de vill bryta sig fri från det normala livet och kanske göra något mer spännande på helgerna. Andra deltagare i studien pratade i stället om droganvändning som ett sätt att uppfylla vissa förväntningar som de upplever i livet.

Droger som finansierar gängvåldet 

Narkotikahandeln kan vara en betydelsefull inkomstkälla för de kriminella gängen, skriver Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning i en rapport från 2022. Mängden cannabis, kokain och amfetamin som beslagtagits av och Tullverket har under perioden 2020-2022 ökat jämfört med tidigare år. 

Filip har reflekterat över hur han själv bidrar till finansieringen av gängvåldet genom att köpa narkotika.

– När jag var mellan 16-20 år, när gängkriminaliteten inte var lika stor, så tänkte jag inte på det. Men sedan när jag kom hit till Lund och jag och min kompis köpte från en langare, så blev det lite mer personligt. Då reflekterade jag mer över det, säger Filip. 

Filip tror att handeln av partydroger bidrar till gängvåldet, men menar samtidigt att det alltid kommer att finnas personer som köper och använder droger. 

Ett av problemen med min konsumtion och langning är att det går till den organiserade brottsligheten.

– Bara för att man lägger en skamfilt över det kommer folk inte att sluta, det finns för mycket som importeras in till Sverige, menar Filip. 

Även Samuel är medveten om vad pengarna i narkotikahandeln går till.

– Ett av problemen med min konsumtion och langning är att det går till den organiserade brottsligheten. Det kan man ändå anta, säger han. 

Enligt honom är det svårt att få tag på droger på annat vis om man inte reser till länder där det är lagligt att köpa vissa typer av narkotika. 

Det ultimata för honom hade varit om han hade kunnat köpa så kallade ”fair-trade”-droger, där det inte heller finns någon mellanhand. I dag är det de kriminella gängen som agerar mellanhand och ansvarar för frakten. Ett scenario som Samuel gärna skulle vilja ändra.

– Säg att heroin exempelvis skulle komma från Afghanistan där det planteras på ett kontrollerat sätt, där människorna som jobbar har en minimilön och har en sjukförsäkring, säger Samuel. 

Han funderar på om legalisering av droger kan lösa problematiken med narkotikahandelns finansiering av gängvåldet. Samtidigt förstår han svårigheterna det kan medföra. 

– Legaliserar du cannabis så kommer alla hippies som jag och säger att du då också ska legalisera LSD och svamp, för det är inte beroendeframkallande på samma sätt som kokain. 

”Det är rysk roulette”

Emma Eriksson Olsson, samordnare för Alkohol, narkotika, doping, tobak och spel om pengar (ANDTS) i Lunds kommun, medger att olika droger kan slå olika mot olika människor, men säger att narkotikabruk alltid är en risk, speciellt bland unga.

– Det är rysk roulette. Däremot så kan vi inte förneka att det finns ett rekreationellt bruk, att människor som går in i bruket använder under en period och att man sedan backar ut, säger hon.

– Ju tidigare i livet man börjar experimentera med narkotika desto större risk för att utveckla skadligt bruk eller beroende.

– Som sagt, ingen är vaccinerad mot att utveckla ett skadligt bruk.

En av de absoluta kärnorna i Lunds studentliv är nationerna. Emma Eriksson Olsson berättar att kommunen, tillsammans med flera andra aktörer samarbetar för att skapa ett tryggt studentliv utan droger. 

– Vi jobbar jättemycket gentemot nationerna, säger hon.

I ett mejl skriver Sara Forghani Eklund, ordförande för nationernas samarbetsorgan Kuratorskollegiet (KK), bland annat att KK drivit narkotikafrågan tillsammans med flera andra organisationer. 

”Bland annat sitter representanter från KK med i LBRÅ (Lunds brottsförebyggande råd), och Trygg krog – ett samarbete mellan kommunen, polisen, Lunds krögare och oss studentorganisationer med krogar för att skapa en tryggare krogmiljö i Lund”, skriver hon i ett mejl. 

Utöver KK:s samarbete med kommun, polis, Studenthälsan och andra aktörer har de också startat en egen kampanj där de har utvecklat en gemensam drogpolicy för alla nationer.

”År 2019 startade Kuratorskollegiet projektet ”Nationer mot narkotika” vilket med tiden blivit ett ständigt närvarande projekt som med olika satsningar försöker bidra till en tryggare studentstad med minskat narkotikabruk”, skriver Sara Forghani Eklund.

*Samuel och Filip heter egentligen någonting annat.