Ett väl fungerande studentinflytande innebär inte att bara få vara med i diskussionen, utan att studenternas åsikter faktiskt får betydelse. Så har inte har varit fallet i processen kring digitala examensbevis. Det skriver Linnea Landegren och Anton Silverbern, ordförande respektive vice ordförande för Lunds universitets studentkårer (LUS), i en slutreplik till prorektor Lena Eskilsson.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribenternas egna.
Den 21 december gav prorektor Lena Eskilsson Lunds universitets svar på LUS tidigare debattartikel om införande av digitala examensbevis på Lunds universitet. Kärnan i repliken var att inrättade projekt måste komma till ett avslut och följaktligen vikten av en kompromissvilja. LUS kan inte annat än att hålla med prorektor om vikten av att kunna kompromissa och hitta lösningar, det är något som LUS gör dagligen tillsammans med Lunds universitet för att förbättra studiesituationen för Lunds universitets studenter. En kompromiss kräver dock en vilja från båda sidor. En sådan vilja har LUS inte sett till särskilt hög grad från universitetet kopplat till projektet om digital examina. Är det bara studenterna som ska vara de kompromissvilliga?
LUS anser att det från universitets håll funnits en tydlig bild av vad projektet ska resultera i, innan genomförandet av utredningen. I sektionen Student och Utbildnings verksamhetsplan från 2023 återfinns målet att möjliggöra för att införa digitala examensbevis vid LU, alltså över ett år innan utredningens avslutande och förankring i relevanta grupper på universitetet. Hur ska då en kompromiss kunna genomföras, när den ena sidan redan på förhand bestämt sig för att ett införande ska prioriteras?
I repliken lyfts det även fram att sedan starten av projektet, som nu har pågått i drygt 1,5 år, har studentrepresentanter deltagit i diskussioner och remissomgångar. Studentinflytande vid Lunds universitet är utbrett och studentrepresentanter från Lunds studentkårer deltar i stort sett i samtliga beslutande och beredande processer på LU, vilket är otroligt viktigt. LUS vill dock poängtera att ett väl fungerande studentinflytande inte innebär att bara få vara med i diskussionen, utan att studenternas åsikter faktiskt får betydelse, vilket inte har varit fallet i denna process.
I repliken återfinns också följande citat: ”[…]hur länge ska universitetet reflektera över processen och dra ut på ett projekt när studenterna inte går med på själva grundförutsättningarna för ett digitalt projekt?”. LUS vill dock uttrycka skepticism för att gå vidare med att genomföra ett projekt i en form som målgruppen för projektet inte önskar. LUS vill också poängtera att vi instämmer i de fördelar som prorektor poängterar med digitala examensbevis, såsom snabbare handläggningstid när studenterna begär ut sitt examensbevis och frigörande av tid.
LUS anser dock inte att detta räcker för att införa digital examen i föreslagen form, och har försökt kompromissa med LU i frågan. Exempelvis lyfts det i repliken att dekanerna sagt nej till ett alternativ att införa digital examen under premissen att dekanerna signerar beviset digitalt, istället för signatur på papper som i nuläget. Detta var ett förslag på kompromiss, för att kunna få fördelarna men också gå studenterna delvis tillmötes, som inte godtogs. LUS har som beskrivet i vår första artikel flertalet gånger försökt finna kompromisser, utan resultat.
LUS anser därmed att vi visat stor kompromissvilja, men inte fått detsamma tillbaka, och ingen av studenternas åsikter återspeglas i det slutgiltiga förslaget. Vår slutsats kvarstår därför: när LU och studenternas åsikt går isär är studenternas åsikt inte längre av lika stor vikt.
På studenternas vägnar,
Linnea Landegren, ordförande LUS
Anton Silverbern, vice ordförande LUS
