Mellan plugg och prepping

Konserver, krislådor och kontanter. Sovsäckar, stormkök och sårvård. Checklistan på hemberedskap inför kris eller krig är lång. Men hur förberedda är egentligen lundastudenterna med sin hemberedskap om kriget kommer? Lundagård har undersökt frågan.

– Många har sagt det före mig, men låt mig göra det med ämbetets kraft. Mindre inlindat, och med en osminkad tydlighet: Det kan bli krig i Sverige, sade civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) på Folk och Försvars rikskonferens i år.

Uttalandet har väckt starka reaktioner. Har svenska folkets bubbla av över 200 år av fred plötsligt spräckts?

– Jag tycker man ska ställa sig de enklaste basala frågorna. Om det som händer i Ukraina idag, händer i här imorgon, är jag då förberedd? sade överbefälhavare Micael Bydén i en intervju med SVT den 8 januari.

Terminsstart i Lund. I studentvimlet ser man förväntansfulla blickar från nervösa förstaårsstudenter blandat med suck och stön från uppsatsskrivande sista årsstudenter som sliter med de sista komponenterna i inlämningen. Kurslitteratur, kaffe i to-go muggar och föreläsningar. Allt känns precis som vanligt, kris och krig avlägset.

För lundastudenten Andreas Novotny som studerar grundkursen i freds- och konfliktvetenskap är hemberedskap dock inget främmande. Han är en äkta prepper, och är därmed förberedd på att olika krissituationer kan uppstå.

– Jag började preppa redan 2019! säger han.

Andreas Novotny har allt möjligt i sin krislåda.

– Mat för det första, men vatten är det allra viktigaste. Även någonting att hålla sig varm med, så allt från filtar i bilen till en värmekälla i lägenheten. Vattenreningstabletter, ficklampor och nödradio. Basic grejer egentligen.

Andreas Novotny tycker inte att hemberedskapen har tärt på studentbudgeten. Dock var han inte student när han började preppa, något han tror kan ha underlättat beredskapsprocessen.

– Men tar man lite i taget kan även en studentbudget klara det, påpekar Andreas Novotny.

Förväntas klara sig en vecka

Myndigheter lägger stor tonvikt på den personliga beredskapen. Radio som går på vev, dunkar med rent vatten, stormkök, sovsäckar, kontanter och hygienartiklar är några av de redskap som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, nämner på sin hemsida. Den personliga beredskapen är viktig då du som privatperson förväntas klara dig en hel vecka utan samhällets hjälp i händelse av ett krig i Sverige.

På Eden sitter Gerrit Kröner vid ett bord och pluggar. Gerrit Kröner går andra terminen på masterprogrammet i European Affairs. Han konstaterar att han inte är särskilt förberedd om krisen skulle komma.

– Jag har mat så att det räcker för en vecka, men andra överlevnadsgrejer har jag inte.

Han förklarar att trots den senaste tidens uttalanden från myndigheter om krig och hemberedskap har ambitionen för att preppa inte ökat.

– Jag är ganska positivt inställd till att kriget inte kommer, och det kan man alltid säga är naivt, men jag tror i alla fall inte det kommer komma under min studenttid. Det är min prediction!

Gerrit Kröner har varit medlem Svenska Freds, där de har pratat en del om hemberedskap och krissituationer. För fyra år sedan skickades det ut en broschyr från svenska myndigheter med namnet ”Om kriget kommer”.

– Det är inte så mycket som har ändrats sedan dess, trots medieuppmärksamheten, konstaterar Gerrit Kröner.

För andra är det inte bara tentor och deadlines som ockuperar tankarna. Krig och kris spökar allt oftare i samband med den senaste tidens uttalanden och fler känner en ökad oro.

Vid en studieplats på Socialhögskolan sitter socionomstudenten Tilda Waldenström med datorn i högsta hugg. Hon har börjat oroa sig lite för krig i samband med de senaste medierubrikerna.

– Såklart att man tänker lite mer på det när man hör och läser om det. Jag vet att min familj har pratat om det. Men jag försöker lugna mig själv och tänka igenom vad som faktiskt är rimligt.

När det kommer till hemberedskap har Tilda Waldenström börjat tänka på att hon kanske borde preppa mer, men hon upplever att det är svårt att veta exakt hur man ska göra. Budgeten som student inte heller oändlig.

– Just nu så har jag mat för en vecka, men framåt vet jag inte. Det kanske skulle kunna gå, men man får ju inte jättemycket CSN.

Om Tilda Waldenström fick ha tre konserver i sin krislåda skulle majs ligga på högst upp på listan.

– Jag har ett beroende av majs! Krossade tomater funkar till allt och kanske en ravioli på burk också.

”Varken pengar eller plats”

På Socialhögskolan sitter Petronella Östberg och Sam Alvehus, som båda studerar masterprogrammet i socialt arbete. De har datorer, block och böcker utspridda över ett bord tillhörande en av Socialhögskolans många studieplatser. Bägge två har börjat tänka mer på om det kan bli krig i Sverige, men egentligen är de inte särskilt oroliga.

– Det är klart att man är mer orolig när sådana uttalanden kommer, men jag känner inget direkt hot, säger Petronella Östberg.

Sam Alvehus instämmer, och fortsätter sedan:

– Det är nog inget jag reflekterar jättemycket över. Det är klart att senaste uttalanden gör att tanken dyker upp mer, men jag avfärdar den ganska snabbt. Jag ser inte riktigt vart hotet skulle kunna komma ifrån.

Petronella Östberg eller Sam Alvehus har begränsade möjligheter för att påbörja någon hemberedskap.

– Jag har varken pengar eller plats för det. Det är mer att försöka få ihop vanliga vardagslivet just nu, säger Petronella Östberg och skrattar till.

–Framför allt i januari, när man väntar på första CSN för året.

Sam Alvehus har katter som skulle leva lyxliv i händelse av en kris.

– Jag har backup med torrfoder, men inget till mig själv, säger Sam Alvehus. Dock har jag en del friluftsgrejer, typ ett stormkök bara för att jag har vandrat.

”Äsch, jag tar det sen”

I stormkök kan du koka tidigare smutsigt vatten för att få bort bakterier, så att det blir drickbart. Sam Alvehus säger att ytterligare hemberedskap knappt får plats i studentboendet och när tankar om hemberedskap väl dyker så är det lätt att skjuta bort det.

– Det dyker upp och så tänker man, äsch, jag tar det sen.

CSN-budgeten är redan knaper i en tid med ekonomisk orolighet. För många studenter kan hemberedskap kännas besvärligt och näst inpå omöjligt. Studentbostäder är begränsade till utrymmet. Att få plats med litervis av vattendunkar i korridorsrummet är inte en självklarhet.

I dagsläget ansvarar universitetet för studenternas utbildning och studiesituation på campus, inklusive tillgång till skyddsrum under utbildningen. Dock finns det inget ansvar för studenters hemmiljö eller någon form att tillgång på andra resurser förutom skyddsrum.

AF Bostäder, som är Lunds största studentbostadsföretag, tillhandahåller 31 skyddsrum som är spridda utöver de olika bostadsområdena. I dessa rum får totalt 1000 personer plats. Skyddsrummet är dock inte exklusiva för AF-bostäders hyresgäster, vilket innebär att ditt hyreskontrakt inte fungerar som en VIP-biljett till skyddsrummen. Går det ett flyglarm är dessa rum öppna även för de som inte är hyresgäster hos AF Bostäder.

Henrik Krantz, AF Bostäders vd, säger att myndigheterna har vissa anvisningar om vad skyddsrummen ska innehålla. Det kan exempelvis vara utrustning så som spadar och filtar. Skyddsrummen och dess innehåll är något som AF Bostäder inventerar löpande.

– Jag ska vara helt ärlig och säga att vi har ökat takten i den inventeringen på senaste tid, framför allt sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina.

AF Bostäder kan för tillfället inte tillgodose sina hyresgäster med resurser som mat eller sovsäckar i händelse av en krissituation där strömmen skulle gå ut eller om matleveranser skulle bli försenade.

– Det finns ingen beredskap för det, skulle vi gå in på mat och sovsäckar har vi inte det.

Henrik Krantz säger att AF Bostäder är förberedda så långt de kan, inom ramen för deras uppdrag. Han påpekar dock att skulle Sverige drabbas av en kris som kan komma att påverka AF Bostäders bostadsområden, skulle man snabbt inhandla det som hyresgästerna skulle behöva. Detta kan vara exempelvis sovsäckar, vatten eller annat livsnödvändigt.

– Varenda en av våra medarbetare gör allt för att hjälpa våra hyresgäster. Våra resurser står till förfogande om vi skulle drabbas av en allvarlig kris.