Enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ska vi klara oss i sju dagar utan hjälp vid händelse av strömavbrott. Lundagård har träffat studenten Ellen Archer, som förberett sig för det värsta.
Ellen Archer är mitt i flyttlasset när Lundagård kommer hem till hennes lägenhet. Snart är det praktik hos MSB som gäller. Det blir snabbt uppenbart att hon tar prepping och hemberedskap mer seriöst än de flesta av oss.
Redan 2018 började hon preppa, två år innan hon började studera. Detta efter hon fick hem broschyren Om krisen eller kriget kommer.
– Studenter preppar generellt inte, säger Ellen.
Hon medger att det är annorlunda att preppa som student, med mindre ytor och pengar att röra sig med.
– Man kanske inte har som prio med få resurser man har att köpa sig en vevradio, säger Ellen. Men det går ganska bra att preppa som student, så länge man inte likställer prepping med att bunkra.
Medan bunkring är att samla på sig ett stort överskott av särskilda varor, handlar prepping om att vara förberedd på det oväntade.
Studenter har i regel god kommunikation med omvärlden, säger Ellen. Och det finns även oftast gott om skyddsrum vid studentboenden och utomhusgrillar vid händelse av strömavbrott.
Ellen säger att prepping först och främst handlar om att vara informerad och mentalt förberedd.
– Prepping är att vara förberedd på scenarier utöver det vanliga, som strömavbrott, ett virus som sprids, farliga gaser utomhus, och andra liknande situationer. Vet jag var jag kan få information vid en kris om internet ligger nere? Vet jag var jag hör av mig? Vet jag vad jag ska göra?
Men prepping handlar trots allt inte enbart om det mentala. Att vara materiellt förberedd är också viktigt.
Vad som är viktigast beror helt på krisen, säger Ellen. Om man inte kan handla mat, är kanske inte värme det viktigaste. Men om det däremot blir strömavbrott mitt i vintern är värme viktigt.
Enligt MSB är det ganska mycket man bör ha hemma. Som ficklampa, vevradio, kontanter, tändstickor, värmeljus, torrmat, mediciner, filtar, spritkök med mera. Ellen har, kanske inte helt oväntat, allt detta och mer liggande där hemma.
– Med klimatförändringarna kan det uppstå flera kriser, som översvämningar och extremhetta.
Det Ellen säger ligger i linje med minister för civilförsvar Carl-Oskar Bohlins vilja att skapa en medvetenhet hos befolkningen. Genom bland annat sina uttalanden under Folk och Försvar, något som skapat oro hos många.
Om flera myndigheter och viktiga personer, som ÖB Micael Bydén, går ut och använder ett alarmerande ordalag, tycker Ellen att man ska ta det på allvar.
– I Sverige är krig så otroligt avlägset, vi är helt bortkopplade från det. Men krig är inte nödvändigtvis stridsvagnar. Krig kan också vara cyberattacker. Poängen med dessa varningar är att skapa en mental motståndskraft hos befolkningen.
Det Ellen särskilt vill poängtera är att man först och främst inte preppar för sig själv. Man gör det i stället så samhällsviktig personal inte ska behöva fokusera på hungriga studenter, utan på de gamla och svaga. Syftet med prepping är att inte bli en belastning för samhället när det väl smäller.
– Man behöver inte gå runt dagligen och oroa sig för invasion men man kan vara uppmärksam på hur bra koll man har, säger hon.