Studentafton i all ära. Den verkliga anledningen till att Macron kom till Lund var på grund av European Spallation Source (ESS), som delvis finansieras av Frankrike. Det tror i alla fall den franska journalisten Alexandre Peyrout, som var på plats på ESS under onsdagen.
– Jag tror att Macron personligen är intresserad av teknologi och vetenskap, säger han.
Dammet har lagt sig efter det franska presidentbesöket och naturligtvis var det inte bara Lundagård som bevakade spektaklet. Även ett stort franskt pressuppbåd följde besöket. Alexandre Peyrout bevakade Macrons Lundavisit för franska public service. Han gav sin bild av den franske presidenten, besöket i Sverige och de utmaningar Macron står inför på hemmaplan.
Varför valde Macron att besöka Sverige?
– Han kom eftersom hans policy är vänd bortom Europa. Det är väldigt viktigt för honom att visa upp bilden av en europeisk statschef, en europeisk ledare och liksom vara den första och bästa europeiska ledaren. Jag tror att det finns två symboler för besöket i Lund. Anne L’Huillier [2023 års Nobelpristagare i fysik, reds. anm.] är fransyska och hon arbetar här i Lund. Så det är en typ av symbol.
– Den andra symbolen gäller allt om teknologi, vetenskap och framtiden. I Frankrike försöker Macron att skapa bilden av en futuristisk president som är vänd mot framtiden och är teknologins vän. När han var finansminister 2016 skapade han en grej som kallades ”French Tech”. Det var en grupp entreprenörer som arbetade med det digitala, datorer och allt sådant.
Lundavisit för franska public service.
Och sedan var det ”The Start Up Nation”?
– Ja, det var ett av hans slagord när han kandiderade 2017. I Frankrike har vi mycket debatt kring grön energi, kärnkraft, allt sådant. Jag tror att han vill visa att han är typ en ideologisk ledare för grön energi, den fossilfria energin.
Som lundastudent är det rätt hedrande att Lund skulle vara en stad som ringar in allt det.
– Jag tror att han kom till Lund på grund av ESS. För några månader sedan var han i Schweiz för att besöka CERN, vilket är en annan partikelaccelerator. Jag tror att Macron personligen är intresserad av teknologi och vetenskap. Även väldigt, väldigt, väldigt komplicerade vetenskaper, som kanske är lite för mycket för oss, säger han och skrattar.
Det stämmer att forskningsanläggningen ESS sysslar med avancerad vetenskap, men att förstå partikelacceleratorns mekanik var inte Macrons enda huvudbry. Under veckan för statsbesöket rullade en konvoj av traktorer mot Paris. För samtidigt som Macron deltog i allsång på Studentafton och besökte ESS hade så många som 10 000 bönder samlats på de franska vägarna för att protestera mot regeringen.
Hur har Macrons utlandsresa tagits emot av den franska allmänheten?
– Det är svårt, eftersom all fransk media är fokuserade på bondeprotesterna. Och samtidigt hölls ett väldigt viktigt tal i parlamentet av premiärministern Gabriel Attal för att förklara sin policy, som kallas ”déclaration politice général”. Vi är väldigt få, säger han och syftar på det franska mediauppbådet som samlats för att bevaka presidentbesöket.
– Det är eftersom media är intresserade av vad som händer i Frankrike och inte om vad som händer här. Jag gjorde en liverapportering (under tisdagen 30 januari, dagen då Macron besökte Stockholm) och den enda frågan programledaren ställde mig var om Macron i Sverige är bekymrad över att bönderna blockerar vägarna i Frankrike. Under en presskonferens med den svenska statsministern igår försökte han att “take the lead” när vi ställde en fråga om jordbruk, europeiska åtgärder och allt som gäller Mercosuravtalet.
Europeiska unionen (EU) och Mercosur-staterna – Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, nådde 2019 en överenskommelse om ett omfattande handelsavtal. Enligt EU innebär avtalet en win-win, med sysselsättning och hållbar utveckling för båda sidor. Men enligt Peyrout är det avtalet som ligger till grund för missnöjet hos de franska bönderna.
– Det står i centrum för debatten i Frankrike eftersom franska bönder protesterar mot importen av produkter som inte har samma ekologiska norm som vi har i Frankrike. De ser det som orättvis konkurrens. Så utomlands försöker han visa att han agerar för de franska bönderna.
Som politikreporter vet Peyrout ett och annat om kommunikation. Hälsningen som statsminister Ulf Kristersson skickade till den franske presidenten innan ankomsten har mötts med mycket kritik. I klippet förklarar Kristersson skämtsamt några svenska fenomen för den utländske presidenten – bland annat vår förkärlek till köer och fika. Naturligtvis har Peyrout sett Instagramhälsningen.
– Som fransman tyckte jag det var roligt. Vi har inte sådana saker, kanske för att… vi inte är, du vet, roliga, ibland. Jag tyckte det var kul och jag tycker att det visar en del av den svenska kulturen. Det är en liten sak, men jag visste inte om allt kring kanelbullar. Nu har jag smakat dem till och med!
