Samtliga svenska universitet och högskolor har brister i sitt säkerhetsarbete. Det fastslår en utredning som regeringen tagit fram. I dag finns exempelvis inga krav på att ledamöter i universitets- och högskolestyrelser ska ha kompetens för att hantera säkerhetsfrågor, vid till exempel möjligt spioneri.
Utredningen, som påbörjades hösten 2023, svarade på det allvarliga säkerhetsläget, både nationellt och internationellt, och syftade till att säkerställa lämplig kompetens på lärosätena. Utredningen är nu färdig och skickad på remiss. Bland annat ska Lunds universitet (LU) framföra sina synpunkter.
Bland de förslag som presenteras finns bland annat att man i nomineringsprocessen till högskolestyrelser ska se till att där finns en ”allmän säkerhetskompetens” och att styrelserna ska vara skyldiga att fatta strategiska beslut om säkerhetsfrågorna. Det föreslås också att Försvarshögskolan ska ta fram specialdesignade utbildningar för styrelse och ledning på högskolor och universitet, och att regeringen ska överväga att inrätta en ”helpdesk”, dit lärosäten kan vända sig med säkerhetsfrågor.
Utbildningsminister Mats Persson (L) fick i våras skarp kritik när regeringen beslutade att korta mandatperioden för externa styrelsemedlemmar, från dagens tre år till 17 månader. Han hänvisade då till att det behövdes ny kompetens med tanke på det säkerhetspolitiska läget, men anklagades från flera rektorer för politisk styrning av universiteten.
– Det är inte bara ett dåligt beslut, det är potentiellt farligt. Just i det här fallet tycker jag att det är befogat att säga att det hotar den akademiska friheten, och därför måste vi reagera kraftfullt, sade LU:s rektor Erik Renström till Lundagård när beslutet kom i maj.
Foto: Kennet Ruona
Men Erik Renström är försiktigt positiv till den utredning som nu presenterats.
– Vi håller på att bereda vårt remissvar. Det kommer att vara i två delar, men vi är försiktigt positiva till förslagen i del 7.1 och 7.2, säger rektor Erik Renström.
Förslagen i 7.1 och 7.2 handlar om att regeringen bör uppmana nomineringspersoner att säkerställa allmän säkerhetskompetens i högskolestyrelser och att högskoleförordningen bör ändras för att klargöra att högskolestyrelsen kan fatta beslut om viktiga säkerhetsfrågor. Dessutom ska lärosätena årligen behöva rapportera om sitt säkerhetsarbete till regeringen.
Remissvaren på dessa delar ska ges senast den 14 februari. Resten av förslagen i utredningen har remissinstanserna, däribland LU, på sig till den 21 mars att svara på. Erik Renström betonar att han är enig med regeringen om att det behövs arbete för att hantera säkerhetsfrågor, men vill i nuläget inte kommentera de övriga förslagen.
– Vi kommer att lusläsa och se om det finns någonting i utredningen som vi ser som riskabelt, och då kommer vi att lyfta fram det i vårt remissvar, säger Erik Renström.
