Danska studentkårer mer radikala än svenska: ”Tror inte det ligger i vår kultur”

30 år har gått sedan den senaste stora högskole- och universitetsreformen i Sverige. Samtidigt har en mängd förändringar gjorts inom dansk utbildning.
– Vi kanske borde vara mer politiska, säger Jacob Färnert, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

Inte sedan 1994 har en svensk regering genomfört genomgripande reformer inom högre utbildning. I Danmark har det däremot rått närmast reformfrenesi. Under ett samtal i AF-borgen den 26 januari mellan landens respektive utbildningsministrar och sakkunniga blev skillnaderna mellan grannländerna tydliga, inte bara vad gäller reformtakten. 

Den danska kulturen kring studentpåverkan är betydligt mer offensiv än den svenska. Under samtalet riktade den före detta statssekreteraren för högre utbildning Peter Honeth kritik mot Sveriges förenade studentkårer (SFS). Peter Honeths farhåga är att det inflytande som SFS stred för under hans tid som ordförande på 70-talet inte nödvändigtvis fått önskvärd effekt. I stället har kårerna blivit för okontroversiella och integrerade i systemet för att ta rollen som opposition, menar han.

– Jag tror det är på gott och ont, säger SFS ordförande Jacob Färnert om Peter Honeths argument.

– Det finns exempel från Europa som inte alls har samma system för studentinflytande och de suktar ju efter våra system. Sedan kan han ha en poäng i att vi kanske borde vara mer politiska och behöva fler som väcker ett politiskt intresse. Men vi behöver inte överge studentrepresentationen bara för att kunna nå det stadiet. 

Ska vi bli lite mindre rädda för att ha diskussion, likt i Danmark?

–De är ju väldigt aktivistiska. De har protester. De har blockader. De går ut på gatorna. Det finns ett exempel från universitetet i Köpenhamn där de blockerade dekanens kontor i över 30 dagar. Sådant skulle vi aldrig kunna tänka oss göra här i Sverige. Jag tror inte det ligger i vår kultur, säger Jacob Färnert. 

–Trots att de använder de här mer radikala metoderna så framstår det som att, i alla fall, politiken fortfarande inte verkar respektera vad studenterna tycker. Bara för att man gör mycket ljud av sig och skriver debattartiklar, så behöver det inte alls betyda att man har inflytande.

Det finns en föreställning om att det som händer i dansk politik händer några år senare i Sverige – att om man vill blicka in i framtiden kan man söka ledtrådar på andra sidan sundet. Detta är något som Jacob Färnert är medveten om. Men SFS lyfter ett varningens finger för att vi inte ska följa i Danmarks fotspår av reformiver.

Temat för samtalet var kvalitet inom högre utbildning. Vad vill SFS se?

– Finansieringen måste ses över. Och det är ingen annan som kan göra det utöver politiken. Lärosätena kan göra mycket. Men det finns många spärrar i systemet.

Att Sverige ibland blickar mot Danmark för politisk inspiration är inget nytt. Däremot anser utbildningsminister Mats Persson att de svenska och danska utbildningssystemen inte är jämförbara med varandra. 

– Jag tycker det är viktigt snarare att titta på hur man kan se till att kontakten med de kringliggande samhället. Att man får relevant utbildning till framtidens jobb, säger han.

– Sedan är det ju generellt så i Sverige att vi har ett samhälle som inte premierar utbildning. 

Du talar mycket om behovet av STEM-ämnena (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) och att den kompetensen behövs ute på arbetsmarknaden. Hur ska man genom politisk styrning kunna uppmuntra studenter att gå i STEM-spåret?

– Exempelvis gör vi nu så att vi ger fler studenter möjlighet att läsa STEM-ämnen genom att vi erbjuder mer av tekniskt basår, säger han.

Danmarks utbildningsminister Christina Egelund sammanfattar syftet med de danska reformerna med tre punkter: Att få studenter att börja plugga tidigare, bli klara snabbare och bli mer arbetsmarknadsorienterade. 

– Universitetsreformen vi inledde förra året innebär att 20 procent av våra kandidater kommer att göras i väldigt nära samarbete med företag och även offentlig sektor, berättar den danska utrikesministern som ett exempel på integrationen mellan arbetsmarknad och utbildning. 

Och visst är det så att många branscher skriker efter mer kompetens och arbetskraft. Men Jacob Färnert tror inte på den danska lösningen. 

– Studenterna är inte dumma. De ser ju vad som händer i sektorn. Jag är rädd för att man försöker åtgärda brister som finns i arbetslivet genom att peta i lärosätena.

Så du vill inte se reformer av högre utbildning som ett svar på problem på arbetsmarknaden? 

– Ja, det stämmer bra.