Under ett års tid använde Guan Wermlands nations kreditkort i privat bruk. Flera hundratusen kronor spenderades på saker som balklänningar, märkesväskor och streamingtjänster.
– Jag visste alltid att det var fel. Men jag behövde fortfarande överleva, säger Guan i en intervju med Lundagård.
Den 19 september klockan 09:00 ringer en lång ton. Sal 15 i Lunds tingsrätt fylls sakta av åskådare som tar plats på stolarna avsedda för åhörare. En bred och tjock glasvägg skiljer publiken från dem som ska delta i förhandlingen. I centrum sitter rättens ordförande, flankerad av tre nämndemän.
Många som befinner sig i salen denna dag har varit vänner, eller åtminstone bekanta. De har varit aktiva inom samma studentnation, Wermlands nation. Men nu sitter inte alla på samma sida av glasväggen. På den åtalades bänk sitter en före detta kassör. Hon heter Guan och står anklagad för att ha förskingrat pengar från den nation hon spenderat nästan hela sin studietid på. Ordföranden ber vakten att stänga dörren. Det blir tyst. Så förklarar han dagens förhandling inledd.
***
En onsdag i december skriver jag ett sms till Guan. Jag ber om att få träffa henne för en intervju. Många har pratat om henne, men jag vill prata med henne och höra hennes sida av saken. Hon tackar ja och vi ses på universitetet i ett vitt och glimrande Stockholm. Jag frågar hur allt började.
Sex år tidigare, i augusti 2017, anlände Guan till ett fuktigt och varmt Lund. Hon hade lämnat sitt hemland Kina för att studera ekonomi i den anrika, svenska studentstaden. Som ingen annan tid på året pulserade staden av förväntan. Runt den soldränkta tågstationen flockades spända ungdomar från Sveriges alla hörn, nyss ankomna och redo att testa på studentlivet.
– Lund var väldigt annorlunda från allt jag tidigare hade upplevt. Jag var på utbyte i Tyskland innan dess och de hade inte alls samma livfulla stämning, berättar Guan.
Lund är berömd för sin vitala atmosfär, sitt nationsliv och sina fester. Vill man delta i studentlivet är det vanligt att man går med i någon av de 13 studentnationerna. Guan valde till en början Hallands nation. Det skulle dröja ett halvår innan hon bytte till Wermlands.
– Jag började jobba där, i baren.
Varför blev det just Wermlands?
– Jag hade vänner där, och det var närmast där jag bodde, på Klostergården.
Guan engagerade sig alltmer inom nationen och kollegorna blev så småningom vänner. I september 2019 blev hon vald till ’’prokurator ekonomi’’ (PQE), en post hon skulle komma att inneha i fem terminer – en ovanligt lång tid för en kuratelsmedlem. Emellertid skulle hennes sista verksamhetsår bli utan månatlig betalning, något Lundagård tidigare skrivit om.
I december 2020 var det en månad kvar tills Guan skulle förlora sitt tillstånd att arbeta och därmed den lagliga möjligheten att få arvode. Därför ringde Guan en av nationens proinspektorer. Inspektorn och proinspektorn ska stötta och vara rådgivande för nationens kuratel.
– Jag påminde honom [proinspektorn] om att nationen behövde initiera en ansökan om förlängning av mitt arbetstillstånd för mig, och han instämde i det. Jag förklarade också att jag, på grund av detta, inte kunde jobba och få betalt under väntetiden, för det är olagligt. Han var lite överraskad. Jag sa till honom att jag skulle behöva sluta om det inte finns något vi kan göra åt det, berättar Guan och fortsätter:
– Då frågade han om jag kunde jobba gratis och att de skulle kompensera mig på ett annat sätt senare, om jag fick tillståndet.
Var det uttalat på vilket sätt du skulle bli kompenserad?
– Nej, det tror jag inte.
Guan accepterade förslaget att fortsätta arbeta, men oavlönad.
***
Förra året åtalades Guan för att ha förskingrat 314 000 kronor från Wermlands nation. Pengarna, som skulle gått till nationens verksamhet, användes i stället för privat bruk. Hon dömdes för grov trolöshet mot huvudman. Straffet blev villkorlig dom med ett skadestånd på 313 824 kronor.
I ett förhör under förundersökningen sades det att Guan på egen hand beställde kreditkortet och att hon ’’skött detta helt utan någon insyn’’. Detta, menar Guan, är fullständigt felaktigt.
Det här kreditkortet – hur kom det till?
– Jag tror att det var i mars 2020. Som jag minns det var jag på kontoret medan min kollega var i köket när vår proinspektor kom med en ansökningsblankett som han bad oss skriva under. Det var både för att öppna ett bankkonto och även ansökan om företagskort. Vid den tidpunkten visste jag inte att det var ett kreditkort.
Var ansökan ifylld när han kom till er?
– Ja, den var ifylld. Han behövde bara våra signaturer.
När jag träffar Guan i Stockholm är hon, sedan ett par månader, dömd för grov trolöshet mot huvudman därför att hon använt nationens kreditkort för privat bruk. Det började i november 2020, men hon minns inte det första privata köpet.
– Det är svårt… att ta det steget. Eller så kanske det är ett väldigt obehagligt minne som jag inte vill komma ihåg.
Trodde du att nationen inte skulle märka de privata köpen du gjorde?
– Jag försökte liksom aldrig… dölja det för dem. Fakturorna skickades till skanningscentralen på Wermlands bokföringsbyrå. Revisorn där hade alltid tillgång till fakturorna.
Men om till exempel en proinspektor hade upptäckt det skulle han ju inte blivit så glad. Var du inte orolig för det?
– Nej, han skulle inte blivit glad men jag var inte heller glad med att jobba utan lön, säger Guan.
– Jag visste alltid att det var fel. Men jag behövde fortfarande överleva. Jag bodde också på nationen och behövde fortfarande betala hyra på 7 300 varje månad.
Guan föreslog vid ett tillfälle att hon skulle få bo gratis eftersom hon arbetade gratis, men det avslogs därför att nationen inte ville sammanblanda boendeverksamheten med den övriga, något Guan trots allt kan förstå.
Hur betalade du hyran?
– Min pojkvän betalade några månader, och så bad jag mina föräldrar om hjälp.
Guan anser att domen i huvudsak är riktig.
– Riktningen på domen är korrekt. Jag använde kortet för mitt privata bruk och det är rimligt att de [rätten] tycker jag är skyldig.
***
När det var dags för Guan att avträda sin post som kassör på Wermlands hade hon fortfarande inte fått betalt för året som gått. Den 30 december 2021 påtalade hon styrelsen om detta i ett mejl.
Hon ville också försäkra sig om att de inte skulle rapportera in hennes skatt, för att hon i sådana fall skulle riskera utvisning.
Så hur blev det?
En tid efter att Guan mejlat styrelsen hölls ett möte mellan Guan, hennes efterträdare samt de båda proinspektorerna.
– [Den ena proinspektorn] föreslog att vi skulle kunna använda ett stipendium för att kompensera mig i stället för lön, och han frågade mig särskilt om det var okej med mig att jag inte fick min skatt redovisad och att jag förlorade min pension. Jag var okej med det.
Guan ersattes med ett skattefritt stipendium i stället för arvode, något Lundagård visade i den här artikeln. Guan lämnade nationen och gav sig av mot Stockholm för att studera vidare.
***
Den 15 april 2023 var Guan på väg till Arlanda flygplats för att resa hem till Kina. Anledningen, enligt Guan, var för att kunna ansöka om studietillstånd. Något man var tvungen att lämna landet för att göra. Guan bestämde sig då för att passa på att besöka föräldrarna som levde kvar på andra sidan jorden. Tre dagar tidigare hade hon postat en bild på Facebook som föreställde en resväska tillsammans med texten: ’’Wanna join me in China’’.
Det hon inte kände till när hon åkte mot flygplatsen var att en polisinspektör precis hade satt hennes namn under bevakning. Just när Guan hade publicerat sitt inlägg på Facebook, scrollade en medlem i nationens styrelse förbi inlägget och kontaktade genast polisen. Guan hade nämligen, utan att veta om det, varit föremål för en polisutredning sedan fyra månader tillbaka. En dag upptäckte en i kuratelet flera fakturor till märkligt höga belopp. Den 20 december klev efterträdaren därför in på polisstationen i Lund för att anmäla brott, och så sattes en förundersökning igång.
Fyra månader senare klev alltså Guan in på terminal 5 på Arlanda. Dagen innan hade en polisinspektör upprättat en tjänsteanteckning:
”Jag får informationen att en person med misstänkts för och efternamn har bokat en resa imorgon lördag 15/4 kl 15:25 från Arlanda–Dubai (förmodligen byte) och vidare till Kina. Undertecknad kontaktar jouråklagare för beslut om anhållen i sin frånvaro.”
Flyget skulle gå om ett par timmar när Guan stod i passkontrollen. Mannen bakom disken berättade att hon var tvungen att vänta en stund.
I nästa ögonblick kom polisen dit och grep henne.
’’Du kommer inte att lämna landet idag’’, sa en av poliserna.
De berättade att hon var misstänkt för grov förskingring och förde henne till arresten i Solna, där hon skulle kvarbli i tre dagar. Ett inledande förhör hölls och hon lät meddelas att hon hade rätt till en försvarare. Flyget tillbaka hem hade sedan länge lyft.
***
Fem månader senare ringer en lång ton. Människor som stått och lutat sig mot varsitt räcke reser på sig och börjar nu strömma i samma riktning, till instruktionerna av rösten i högtalarna. Sal 15 i Lunds tingsrätt fylls sakta av åskådare som tar plats på stolarna avsedda för åhörare.
De flesta som befinner sig i salen denna dag har varit vänner, eller åtminstone bekanta. De har alla varit aktiva inom Wermlands nation. Men nu sitter de inte på samma sida av glasväggen. På den åtalades bänk sitter Guan, anklagad för att ha förskingrat pengar från den nation hon spenderat nästan hela sin studietid på. Hennes advokat har rått henne att inte hälsa på sina gamla vänner. Han vet inte hur arga de är, säger han.
Var det jobbigt att se dina gamla vänner där?
– Lite grann. Jag tror att det var jobbigare för dem att se mig än det var för mig att se dem.
Men du noterade dem?
– Ja.
Ordföranden ber vakten att stänga dörren. Det blir tyst. Så förklarar han dagens förhandling inledd.
***
Lundagård har pratat med Wermlands nation som inte vill kommentera, men framför följande bild av händelserna: Nationen fick inte reda på köpen när de genomfördes. Sammanfattat hänvisar de till, och står bakom, vad nationens proinspektor Martin C E Asker uppgav under rättegången. Martin C E Asker och den andre proinspektorn har valt att inte kommentera. Wermlands nations bokföringsfirma har sökts, men inte återkommit.
