Snart blir Sverige medlem i Nato. Mer än varannan svensk tycker att Sverige har offrat för mycket för att gå med, enligt en undersökning som Sveriges Radio gjort. Bland studenterna i Lund går åsikterna isär kring huruvida det var nödvändigt eller löjligt att gå med på kraven.
– Jag är emot Nato. Vi har aldrig varit med i en allians. Vi har alltid varit utanför krig. Så varför ska vi gå med i en allians nu? säger studenten Zelda Cederberg.
I tisdags eftermiddag kom Sverige ännu ett steg närmare medlemskapet i Nato. Ungerns president Tamás Sulyok skrev slutligen under ansökan, vilket innebär att alla medlemsländer nu har godkänt Sveriges ansökan. Det som återstår är att det amerikanska utrikesdepartementet ska godkänna dokumenten. Efter det kan Sverige officiellt bli inbjudna till försvarsalliansen.
Vägen hit har varit lång, trots att beslutet om att ansöka om medlemskap kom hastigt, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Studenten Isabelle Thord tror att politikerna hade vant sig vid att ta snabba beslut under pandemin och att det påverkade beslutet om Natoansökan.
– Under pandemin var det mycket snabba beslut som behövdes tas, för att det var ett krisläge. Det känns som att beslutet om Nato också togs jättesnabbt i kölvattnet av det. De tänkte ”nu måste vi bara agera”, säger Isabelle Thord.
I maj är det två år sedan Sverige skickade in sin Natoansökan tillsammans med Finland. Knappt ett år senare var Finland medlem. För Sverige har det tagit längre tid och krävts flera uppoffringar.
Bland annat har regeringen beslutat att ta avstånd från de kurdiska organisationerna YPG och PYD, som Sverige tidigare har stöttat. Regeringen har också hävt det tidigare förbudet om vapenexport till Turkiet, som funnits sedan 2019. Uppoffringarna har varit för många tycker 55 procent av svenskarna, enligt en undersökning som företaget Indikator opinion gjort för Sveriges Radio.
Studenten Joel Sager anser att Sverige inte borde ha ansökt om medlemskap i Nato och tycker att regeringen gjort fel som ändrat förbud och ställningstaganden utifrån Turkiets president Erdoğans krav.
– Det blir löjligt att hålla på och ändra sig, säger han.
Inte heller studenten Leo Rexare tycker att det känns bra att Sverige har fått gå med på så många krav. Helst borde Sverige inte ha ansökt alls, men i det läget vi är i nu anser han att det ändå har varit bäst att fullfölja ansökan.
– Det är nödvändigt att gå med på kraven, för nu har de ändå satt sig i den sitsen de är i. Att inte fullfölja det då, det hade varit mycket värre. Så jag tycker att det är bra att de har lyckats nu, säger Leo Rexare.
Foto: Johanna Nilsson
Även Isabelle Thord tycker att det är rimligt att till viss del gå med på de krav Turkiet och Ungern ställt.
– Jag tycker att om man går med i ett samarbete så måste man vara redo att samarbeta. Det hade varit jättekonstigt att till exempel sitta i EU och säga ”vi ska bara driva Sveriges politik – vi skiter i de andra länderna”, säger Isabelle Thord.
– Samtidigt tycker jag att det är problematiskt med Nato. Jag tycker att fred alltid ska vara slutmålet, men det har inte de här förhandlingarna haft som tema. Man har pratat mycket om att rusta upp snarare än att försvara, säger hon.
