Kvinnorna som kom först

I dag kan ett samhälle där alla inte har rätt till högre utbildning kännas avlägset. Kvinnor var dock en minoritet vid svenska universitet ända fram till 1970-talet. Redan på 1880-talet fanns det kvinnor i Lund som tog det första steget in i den tidigare mansdominerade universitetsvärlden. Vilka var egentligen kvinnorna som kom först till Lunds universitet?

Våren 1880: Lunds universitets allra första studentska

Med ynka 200 års betänketid från det att Lunds universitet grundades 1666 beslutades det äntligen att en kvinna skulle få börja plugga på universitet. Äran gick till Hildegard Björck (1847–1920) som skrevs in vid Lunds universitet våren 1880.

Hildegard Björck ville bli läkare och hjälpa prostituerade som led av könssjukdomar. Men en hörselskada gjorde att hon inte klarade de praktiska tentorna i hjärt- och lungmedicin. Det blev aldrig någon examen.

Hildegard Björck har blivit lite av en glömd figur i Lund universitets historia men trots allt lever spår av den första studentskan kvar, mer specifikt i Lunds Studentskegård, där alla böcker som hon testamenterade till universitetet än bevaras.

Hösten 1880: Kvinnliga läkarstudenternas pionjär 

Hedda Andersson (1861–1950) börja sina studier i Lund terminen efter Hildegard Björck och därmed blev hon den första kvinnan som avlade examen vid Lunds universitet.

Hedda Andersson stack nog ut som ensam kvinna ända tills andra studentskor anlände till Lund något år senare. Hon var något av vad vi i dag skulle kalla en social butterfly och ordnade ofta kafferep i stadsparken för sina medsystrar.

Trogen till sin studentstad flyttade hon tillbaka till Lund på ålderns höst. Den observante kanske har lagt märket till den skylt som pryder bostaden på Karl XI-gatan där Hedda Andersson tillbringade sina sista år.

1900-talets början: Spexdrottningen Elsa Collin 

”Elsa Collin var en studentska som man lade märke till i tidens Lund”, skrev blivande litteraturhistorikern Algot Werin om Elsa Collin (1887–1941).  Och visst lågt det sanning i det. Elsa Collin gick stolt med studentmössan på huvudet, skrev dikter om kvinnlig rösträtt för radikala studenttidningar, uppträdde och spexade. Och mot allas förtret rökte hon cigarr offentligt.

Som novisch år 1907 tog Elsa Collin en roll i ett spex för dåtida Lundaspexarna. Med sina spexkollegor åkte hon ut på turné i Malmö och Helsingborg.

Efter några år av plugg (men mest spex) flyttade Elsa Collin till Stockholm och arbetade där som teaterrecensent. I sitt arbete fann hon också kärleken i Brita von Horn. Som ett äkta power-couple lade de tillsammans grunden för Dramatikerstudion i Stockholm.

1920-talet: Den studentikosa Anna Munck-Falk

Hon var sexmästare, deltog i karnevalsupptåg, var hedersledamot i Boelspexarna och ordförande i Kvinnliga studentföreningen – och när skrivlusten slog till kunde hon ibland komponera en och annan hit i sångboken inför festliga tillfällen. Det fanns inte mycket Anna Munck-Falk (1901-2001) inte gjorde under sin studenttid.

När Anna Munck-Falk tog rollen som vice ordförande i studentkåren var Nils Falk, ordförande i kåren, skeptisk till att ha en kvinnlig sidekick. All tvivel verkar dock ha gått upp i rök, för fyra år senare var de gifta.

Anna Munck-Falk startade även Lunds kvinnliga studentkör, som i dag lever kvar under namnet Lunds akademiska kör. Och just det, mitt under allt skaffade hon sig även en filosofie magister. Anna Munck-Falk liv ”präglades av det glada och studentikosa, såsom Lund är när det är som bäst”, som hennes syster skrev vid hennes bortgång 2001.

1940-tal: Lunds hacker knäcker koder under andra världskriget

Höstterminen 1925 skrevs Frida Palmér in vid filosofiska fakulteten i Lund. Hon pluggade astronomi, fysik och matematik för att sedan bli Sveriges första kvinnliga doktor i astronomi.

Frida Palmér hade ett stipendium från Kungliga Vetenskapsakademien och kunde hon åka och forska vid Pulkovaobservatioriet i Moskva. Hon åkte på studieresor till Tjeckien, Österrike, Nederländerna, Belgien och Ungern. Andra världskriget satte dock käppar i hjulet för vidare studier utomlands. Frida Palmér började i stället arbeta på FRA – Försvarets radioanstalt – för att knäcka koder under andra världskriget.

1960-tal: Två kvinnliga professorer på ett år

1923 fick även kvinnor bli professorer på statliga institut i Sverige, men det skulle dröja några år till innan Lunds universitet fick sin första kvinnliga professor.

År 1965 blev Birgitta Odén (1921–2016) den första kvinnliga professorn vid Lunds universitet. Hon var även den första kvinnan med en professur i historia i Sverige.

Tekniskt sett hade Carin Boalt (1912-1999) hunnit före med en professur ett ynka år innan Birgitta Odén vid Lunds tekniska högskola. Vid denna tid var LTH ett självständigt läroverk och blev inte en del av universitetet förrän 1969. Därför brukar Birgitta Odén ses som den första kvinnliga professorn vid Lunds universitet.

Carin Boalt hade en professur i byggnadsfunktionslära och forskade kring hur formgivning av bostäder kunde underlätta hushållsarbete för kvinnor.

1990-tal: Lunds universitets första kvinnliga rektor

Några 326 år gick innan den första, och än i dag enda, kvinnan tillträdde rektorsämbetet i Lund. År 1992 blev Boel Flodgren (f. 1942) den första kvinnliga rektorn vid Lunds universitet. Vid den här tiden var hon även den första kvinnliga rektorn vid ett svenskt universitet.

Boel Flodgren är jurist, men utöver det har hon även hunnit med en domarutbildning och agerat gästforskare på Stanford och Harvard. Under sin tid som rektor arbetade Boel Flodgren bland annat med jämställdhetsfrågor, och ville gärna se fler kvinnor på de högre tjänsterna inom universitetsvärlden.

Boel Flodgren har gett namn åt Boelspexarna, Lunds enda spex med enbart kvinnor på scen.

2023: Lunds universitets första nobelpristagare

Anne L’Huillier är den femte kvinnan någonsin som har tilldelats Nobelpriset i fysik. L’Huiller delar priset med Pierre Agostini och Ferenc Krausz och deras gemensamma forskning gjorde att man kan utforska elektroner inuti atomer och molekyler.

Född i Frankrike tog Anne  L’Huillier 1994 sitt pick och pack och begav sig till Lund, där hon blev professor tre år senare. Hon har sedan dess varit utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien, ordinarie ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens och ledamot av Nobelkommittén för fysik mellan 2007 och 2015.

Under en föreläsning surrade det i Anne L’Huilliers mobil. Hon fick reda på att hon hade fått Nobelpriset i fysik. Anne L’Huillier meddelade sedan studenterna att hon skulle behöva gå lite tidigare och fortsatte, om än lite skakig, att föreläsa tills det var dags för det offentliga tillkännagivandet.