På Kämnärsrätten är AF Bostäder (AFB) i fullt sjå med byggandet av nya, klimatsmarta studentbostäder med attraktiva mervärden – men till vilket pris? Hyresnivån i området är så pass hög att det kan bli svårt för en student med CSN som enda inkomst att bo här.
För några veckor sedan rapporterade Lundagård om att en etta på AFB:s nybyggda studentområde Rhodos kan kosta upp till 7 384 kronor i månaden vilket motsvarar cirka 56 procent av CSN. Detta är inte en rimlig hyra enligt Sveriges Förenade Studentkårers (SFS) kriterier.
– Vi anser att en rimlig boendekostnad inte bör överskrida 30 procent av studiemedlet, och då hamnar vi på 4 000 kronor i månaden, säger Jacob Färnert, ordförande för SFS.
rapport ”Koll på pengarna 2024”.
Konsumentverket räknar i rapporten Koll på pengarna 2024 med att en tjugoårings månatliga utgifter kan uppgå till 19 120 kronor, varav 7 200 kronor går till boende. Totalt är det en månadskostnad som överstiger studiemedlet med ca 6000 kronor.
Att hyrorna på Rhodos är höga beror enligt Claes Hjortronsteen, AFB:s uthyrningschef, på att det kostar att bygga nytt.
– Vi är måna om att de nyproducerade husen ska bära sina egna kostnader, säger han.
Något som potentiellt drar upp kostnaderna extra mycket för AFB är deras stora fokus på hållbarhet i nybyggnadsprojekten. Ett sådant fokus innebär i praktiken större produktionskostnader vilket, som en följd av att husen ”bär sina egna kostnader”, följaktligen också leder till högre hyror. Samtliga av nybyggena på Kämnärsrätten håller samma hyresnivå som Rhodos.
I AFB:s hållbarhetsredovisning från 2021 lyfter de att studenterna efterfrågar billiga bostäder. Hyresvärdens ståndpunkt är dock att bostäderna i första hand ska vara långsiktigt hållbara, i andra hand prisvärda. För att stödja detta hävdar man bland annat att studenterna är framtiden personifierad, och att det därför per automatik kan anses vara i linje med deras vilja att värna om framtiden.
”Det kan låta som att vi gör studenterna en tjänst om vi erbjuder så billiga bostäder som möjligt. Men då blir affärsidén att bygga enkla bostäder, på platser där marken är billig, till minsta möjliga underhåll och utan mervärden som studenter behöver.” skriver AFB:s VD Henrik Krantz och dåvarande HR-chef Björg Bergsteinsson i hållbarhetsredovisningen.
Jacob Färnert framhåller i stället att det finns risker med att studentbostäder blir för dyra. Ett exempel på en sådan risk är försämrad psykisk hälsa. I CSN:s undersökning från 2020 uppgav ungefär en tredjedel av studenter med hälsobesvär såsom stress, trötthet och ångest att dessa orsakades av deras ekonomiska situation.
– Jag tycker ekologisk hållbarhet är jätteviktig såklart, men uppenbarligen är det så att ekonomisk hållbarhet är väldigt viktigt för många studenter så det kanske borde beaktas i större utsträckning, säger Jacob Färnert.
På frågan om det är rimligt för en student att ensam betala 7 384 kronor för en etta på Rhodos svarar Claes Hjortronsteen att ettorna som kostar så mycket förmodligen är förhållandevis stora och att det inte är ovanligt att man bor två i dem. När frågan upprepas med betoning på att ettorna är avsedda att inhysa en student och därmed kan komma att betalas med en students inkomst hänvisar han till billigare bostäder inom AFB:s bestånd.
– Tycker man inte det [att det är ett rimligt pris, reds. anm.] så ska man välja en etta någon annanstans. Återigen, det är stor efterfrågan på de nyproducerade bostäderna och då har man också den möjligheten att kunna välja.
AFB har mycket riktigt ett brett utbud av bostäder i olika prisklasser. Enligt Claes Hjortronsteen är det korridorsrummen som är både billigast och enklast att få. Lyfter man blicken från den enskilda studenten finns det dock andra risker med att en del av bostäderna har så hög hyra att enbart studenter med inkomst utöver studiemedlet kan bo där.
Sveriges förenade studentkårer.
Foto: Maria Cruseman
En sådan risk, som SFS påtalar i sin bostadsrapport från 2023, är att studenterna behöver arbeta extra för att ha råd med hyran. En följd av detta kan vara att man bortprioriterar sina studier, får försämrad möjlighet att slutföra uppgifter i tid och riskerar försämrade studieresultat.
– Jag tycker det är helt fel att kostnaden för att få tak över huvudet ska göra att man behöver lägga mindre tid på att klara av sina studier och mer tid på att hålla sig över ytan, säger Jacob Färnert.
Något annat som kan göra att man som student har råd att bo dyrare är ekonomiskt stöd från sina föräldrar. Huruvida man kommer från en familj med hög eller låg socioekonomisk status riskerar därigenom få en inverkan på var i Lund man kan, och inte kan, bo. Jacob Färnert lyfter även att höga hyresnivåer kan påverka de som ännu inte påbörjat sina studier, men som funderar på att göra det. Har man sämre ekonomiska förutsättningar kan höga hyror vara avskräckande och göra att man väljer en annan studieort eller inte studerar alls.
– När man i forskning tittat på vilken socioekonomisk bakgrund studenter har finns det ganska starka belägg för att breddad rekrytering är en myt i Sverige och att vi inte alls har kommit så långt och sådana här grejer [höga hyror, reds. anm.] spär på, tycker jag, att högre utbildning mer och mer blir en klassfråga, säger Jacob Färnert.
Att värna om studenternas bästa samt om Lund som attraktiv studentstad ingår i AFB:s uttalade vision för verksamheten. En del i denna är även att tillhandahålla prisvärda bostäder. Claes Hjortronsteen tycker att AFB har ett ansvar för att hyrorna ska vara rimliga. Tidigare har de blivit tvungna att räkna om projekt som inte har hållit måttet prismässigt.
– Det är viktigt, säger han.
