LU-anställda flyger 1 000 varv runt jorden

Mängden koldioxidutsläpp från LU-anställdas tjänsteresor ska halveras. Det lovade Lunds universitet 2020. Men någon halvering har det inte blivit, i stället flög anställda på universitetet över 43 miljoner kilometer förra året – till en summa av 54 miljoner kronor.

För drygt fem år sedan satte Lunds universitet (LU) en hållbarhetsplan. Utsläppen från anställdas tjänsteresor skulle halveras. Och till en början såg det ganska ljust ut. Flygresorna dök och utsläppen minskade, men det var under pandemin. När världen sedan återvände till ”normaltillstånd” ökade både resor och utsläpp igen.

Under 2023 var tjänsteresorna till 90 procent detsamma som 2019. Mer specifikt så reste LU-anställda 43 miljoner kilometer. Det motsvararcirka 1 000 varv runt jordklotet – på ett år. Detta innebar också ett totalt koldioxidutsläpp på ungefär 9 000 ton. Det är jämförbart med 4 000 Thailandsresor tur och retur.

Den totala kostnaden för universitetets flygresor 2023 landade på 54 miljoner kronor.

– Det är naturligtvis mycket pengar och 1 000 varv runt jorden är också en lång sträcka. Men vi måste jämföra det med nyttan som våra medarbetare gör, säger Lunds universitets rektor Erik Renström.

– Vi är långt över 8 000 anställda. Så ser man per anställd så blir det rimligare sträckor och rimligare belopp.

Erik Renström säger att anställda kommer att fortsätta flyga, men att de strävar mot att minska utsläppen.

– Vi kommer inte att kunna ta bort flygresor, men naturligtvis så ska vi minska klimateffekten på de vis vi kan – genom vår forskning. Det är långsiktigt. Det är målet som finns i dagsläget, säger han.

Ni har det här målet, men ni lever inte upp till det. Varför gör ni inte det?

– Det finns ju naturligtvis olika skäl till det. Det finns ett grundläggande behov efter pandemin av att träffas och att återknyta kontakter. Men sedan ska man inte glömma att vi är på en lägre nivå än vad vi var tidigare, säger Erik Renström.

– Men målsättningen är förstås att minska ytterligare.

Åtta av de tio svenska myndigheter som släpper ut mest från långa flygresor är universitet. Av dessa myndigheter är Lunds universitet den myndighet i Sverige som släpper ut allra mest. Det framkommer i Naturvårdsverkets rapport Miljöledning i staten 2022.

– Vi är Sveriges största universitet. Vi är också ett universitet som har en hög andel forskning och forskningsverksamhet i inter nationella samarbeten. Båda de sakerna gör att vi ligger i topp, säger Erik Renström.

– Vi tittar på hur vi kan göra för att kompensera att vi flyger. Därför tittar vi också på hela vårt klimatavtryck. Transporten står för en fjärdedel av vårt totala klimatavtryck, så  det finns mycket annat att arbeta med också.

För Erik Renströms egen del så flög han, tillsammans med prorektorn och de fem vicerektorerna, för drygt 350 000 kronor under 2023. En av vicerektorerna, Kristina Eneroth, flög dock inte alls. Rektor Erik Renström flög personligen för drygt 150 000 kronor.

– Jag reser väldigt mycket. Det är nödvändigt som rektor för ett universitet utanför huvudstaden och där vi är internationellt verksamma. På nationell nivå så är Lunds närvaro både nödvändig, efterfrågad och uppskattad, säger han.

Erik Renström berättar att 70 procent av hans resor förra året mellan Lund och Stockholm var med tåg. En siffra han strävar efter att höja.

– Det är alltid det som är förstahandsvalet om inte banarbeten, platsbrist, inställda tåg eller tidsskäl gör det omöjligt, säger han.

Flera gånger tog du tåg till Stockholm, sedan flög du hem. Finns det någon förklaring till det?

– Det är ofta så att det kan vara att jag behöver komma hem till en viss tidpunkt. Där det helt enkelt inte går att få ihop på ett annat sätt. Det kan vara att det inte fanns biljetter tillgängliga på tåget, säger han.

Naturvetenskapliga och tekniska institutioner dominerade 2023 flygkostnaderna för anställda på universitetet. Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö (som är en del av LU) spenderade 2,9 miljoner kronor flygresor förra året, vilket placerar dem tvåa på listan över de institutioner som flyger mest. Bara slagen av motsvarande institution i Lund.

– Jag kan tänka mig att det finns två faktorer. Dels är det så att vi är en stor institution, med många människor. Vi har också många som inte är anställda. En stor del av våra doktorander, till exempel, är deltidsdoktorander och regionanställda, säger Patrik Midlöv, prefekt vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö.

– Den andra aspekten är att vi har mycket internationella samarbeten.

Mikael Bodelsson, prefekt vid institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, har en liknande förklaring som Patrik Midlöv.

– Vi är den största institutionen på universitetet. Vi har 400 anställda och ytterligare 500 doktorander så vi är nästan 1 000 personer, säger han.

Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund lade knappt 4 miljoner kronor på flygresor 2023. En rimlig summa, enligt Mikael Bodelsson.

– Jag tar fram miniräknaren här. 4 miljoner, då blir det ungefär 4 000 kronor per person. Jag kan säga att det är mycket pengar, säger han.

– Jag tycker nog ändå att det är rimligt. Det viktiga är att medarbetare följer de policyer som finns.

De riktlinjer som finns är bland annat att anställda vid universitetet ska välja flyg enbart om tidsvinsten är minst två timmar. Vid biologiska institutionen läggs ungefär 2,7 miljoner kronor på flygresor varje år, vilket placerar dem på en tredje plats. Precis som de andra institutionerna förklaras summan av många konferenser utomlands och mycket fältarbete.

– Vi har en del personer som har samarbete på långväga håll, som åker till till exempel Sydafrika och Australien regelbundet i samband med sina projekt och det är ganska dyrt, säger Jessica Abbott, prefekt vid biologiska institutionen.