Astrologi är ihopdiktat nonsens. Det menar i alla fall Lundagårds studentlivskrönikör Erik Lindberg. I ett försök att konfrontera sina fördomar konsulterar han Liv Strömquist och får lära sig varför han och hans astrologiska vapendragare Kim Kardashian och Gwyneth Paltrow har sugardaddys och behöver hjälp att sätta upp sina hyllor.
”Kom igen, du är bättre än så här”, hör mig själv säga med en aningen för uppriktig ton.
Anledningen till min kanske lite väl krassa ärlighet är att min polare just hävt ur sig att hon inte har hunnit läsa sitt horoskop för dagen.
Jag vet att det kan framstå som uppblåst att slå ned på astrologin. Det är en lätt måltavla. Vi tror ju inte på allt det där egentligen. Man behöver dock tro på det lite grann, i alla fall kunna låtsas att himlakropparnas position kan påverka personligheter och livsöden, för att tycka att horoskopen är underhållande. Jag förmår inte ens låtsas. Jag har inget tålamod för vidskepligt bullshit. Det låter högfärdigt och drygt, jag vet, och jag skulle inte säga det högt om det inte vore för en liten detalj – att jag har rätt.
”Men hur kan du veta att du har rätt när du inte vet någonting om astrologi?”, replikerar en av mina vänner.
Touche. Alltså promenerar jag ner till biblioteket och återvänder hem med Liv Strömquists astrologi (2022) under armen. Jag må inte ha något förtroende för himmelska villfarelser, men jag hyser stor tilltro till den svenska samtidens nationaltecknare – och LU-alumnen – Liv Strömquist.
Av Liv får jag lära mig att jag är född i vågens tecken. Vågen – zodiakens sommarvind, som Liv Strömquist kallar henne – är en behaglig, ljummen och charmig person som har en sugardaddy, dyra ägodelar och någon som kommer hem till henne för att sätta upp hennes hyllor. Arketypiska exempel: Kim Kardashian och Gwyneth Paltrow.
Om det här var ett avsnitt av Fem myror är fler än fyra elefanter skulle det inte vara särskilt svårt att lista ut vem av mig och mina astrologiska själsfränder, Kim K och Gwyneth, som ska bort.
På bokens två sista uppslag riktar Liv Strömquist sin uppmärksamhet mot astrologin i stort. Hon konkluderar: ”Slutligen i denna bok vill jag bara tillägga att SJÄLVKLART bestäms inte ens personlighet, vem man ska vara ihop med osv av VILKEN DAG MAN ÄR FÖDD!”, utan ”VAD du är för tecken i de ANDRA PLANETERNA!”
Jag anar ett visst mått av ironi.
Så nu när jag har tagit min kompis invändning på allvar (typ) och djupdykt i det astrologiska träsket (eller i alla fall läst ett halvt seriealbum), kan jag sammanställa följande vetenskapliga rapport:
Frågeställning: Är astrologi fabulerat snömos?
Resultat: Astrologi är fabulerat snömos.
Slutsats: Kör upp era horoskop där stjärnorna inte skiner.
