Vår mentala hälsa förbättras ofta avsevärt av ett minskat alkoholintag, menar flera alkoholforskare i rapporten “Alkoholen och samhället”. Dessutom dricker ungdomar i dag mindre än förr. Trenden är dock inte lika stark bland högskolestudenter.
– Nu är det fredag och det är inte helg förrän jag har druckit min första öl, tar Martin Stafström, universitetslektor vid institutionen för kliniska vetenskaper, som exempel när jag ringer och frågar om hur alkohol påverkar oss.
Den första ölen på fredagen är en typ av betingning. Man kopplar samman det trevliga, som helg, med alkoholen, säger Martin Stafström. Därför kan man tala om ett psykiskt beroende jämte det kemiska beroendet.
– Det finns två huvudsakliga anledningar till varför folk dricker. Det ena är det sociala kittet, som alkohol är. Det är liksom en trevlig sak att göra tillsammans. Det andra är det ångestdämpande.
När du dricker alkohol frisätts dopamin som gör att du blir mer social. Det gör att de flesta ser alkohol som något positivt, konstaterar Martin Stafström.
Men alkohol har också en hel del negativa effekter.
Simon Nilsson, avdelningschef på Studenthälsan, skriver i ett mejl att studenter tar kontakt med dem när de är oroliga att de håller på att utveckla ett beroende, eller när de märker av olika hälsoeffekter. De kanske har svårt att sova, är deprimerade eller upplever att de har tappat kontrollen över studierna.
Det händer även att studenter tar kontakt efter en speciell händelse som skett i anslutning till alkohol. Simon Nilsson berättar att Studenthälsan ofta får höra att det finns en norm om att dricka och att det förväntas av en. Konsekvensen blir att studenter dricker fast de egentligen inte vill, eller avstår från aktiviteter som de vet innefattar alkohol.
En grupp alkoholforskare har analyserat 150 vetenskapliga studier på effekterna av alkoholkonsumtion. I rapporten “Alkohol och hjärnan”, drar de slutsatsen att drickande ofta leder till psykisk ohälsa. Bland annat kan cirka 15 procent av världens självmord relateras till alkohol.
Rapporten framhåller att ungdomars hjärnor inte är fullt utvecklade före 23-24 års ålder. Därmed är de extra känsliga för alkohol. För unga leder alkoholkonsumtion till en förhöjd risk för olyckor, en oförmåga att ta beslut och inlärningssvårigheter. Ungas alkoholvanor har betydelse för livskvaliteten senare i livet. Hjärnvolymen minskar ju mer man dricker, förklarar rapportförfattarna.
På så sätt är det positivt att 16-åringar dricker mindre i dag än vad de gjorde för 20 år sedan. Samtidigt ser man inte samma tydliga nedgång bland högskolestudenter, vilket gett alkoholforskare huvudbry. Martin Stafström har en hypotes som han delar med sig av:
– Unga människor blir vuxna senare i dag. Föräldrar och omgivning hanterar unga som att de vore barn längre.
Frigörelseprocessen sker senare än förut. Under efterkrigstiden var det minimal social rörlighet och man hade samma jobb hela livet. Då kunde man släppa unga tidigare. Nu är osäkerheten större.
– Den villrådigheten kanske leder till att man vill leva tajtare. Jag satsar mer på mina studier. Jag satsar mer på att leva sunt. Jag satsar mer på att göra planerade val, säger Martin Stafström.
– Visst, du kan få psykisk ohälsa av att dricka alkohol. No question about it. Men förr i tiden kunde man se att ungdomar som mådde sämre drack mer. I dag är det nästan tvärtom. Ungdomar som mår sämre dricker mindre. Förr i tiden självmedicinerade man med alkohol.
I dag kan det här “duktig flicka-syndromet” göra att man inte vill ta några risker. Att dricka alkohol när man är 16 år gammal är en risk.
Men efter en skyddad barndom kan man vilja testa något nytt, menar Martin Stafström. Kanske är det en anledning till att man inte ser en stor skillnad i alkoholkonsumtion i studentpopulationen. Den största utmaningen med studietiden, säger Martin Stafström, är att hitta balansen mellan studier och livserfarenhet. Han säger att tipset är måttfullhet i samband med alkohol.
– Efter en viss nivå vill kroppen ha mer men helt utan någon anledning. Den behöver inte mer.
En ideal berusningsnivå, enligt Martin Stafström, ligger någonstans mellan 0,5 och 0,8 promille för studenter.
– Då kommer du inte in i förgiftingstillståndet utan ligger på en nivå där kroppen bara upplever euforin av att ha extra dopamin. Kroppen börjar inte stänga av olika funktioner och kan hantera den alkohol som finns. Chansen är obefintlig att du blir bakfull för kroppsystemet fungerar normalt hela tiden. Det är nästintill omöjligt att utveckla ett kemiskt beroende.
Både Simon Nilsson och Martin Stafström understryker vikten av att lära sig mer om hur just du påverkas av alkohol. Simon Nilsson tipsar om att planera i förväg hur mycket du ska dricka. Om du behöver hjälp finns Studenthälsan som arbetar kontinuerligt med denna typ av frågor.
