Lundagård mötte upp statsminister Ulf Kristersson (M) efter Studentaftonen för en pratstund om kvällens huvudtema: Nato.
Statsministerafton med Ulf Kristersson avslutas klockan 20.30. Vid det laget har samtalet avbrutits av aktivister inte mindre än sex gånger. Aftonen har modererats av Svenska Dagbladets tillträdande kulturchef Ida Ölmedal och innehållit diskussioner om såväl Nato som Gaza och klimatkrisen.
Medan publiken strömmar ut ur den stora salen får Lundagård smita förbi kön, och in i Ulf Kristerssons loge för en intervju.
Vi börjar med det uppenbara: Vad tänker han om aftonens sammanlagt sex avbrott?
– Ja, vi har ju yttrandefrihet i Sverige och det ska vi ha, men jag tycker att det är ovärdigt att förstöra möten på det sättet, säger Ulf Kristersson och fortsätter:
– Yttrandefrihet betyder inte gatans parlament, att man bara står och vrålar i mun på varandra och saboterar vad som var tänkt att vara en ordnad frågestund. Så gör vi inte i Sverige och så ska vi inte göra i Sverige.
Även inuti den ljudisolerade logen är det omöjligt att ignorera demonstranterna. De står precis på gatan nedanför logen och skriker outtröttligt.
Vi hör ju dem även nu. Vad tänker du om de starka känslor som uppkommer?
– Jag har all respekt för det. Man får gärna demonstrera, och man får gärna ha sina egna möten om man vill skrika åt varann. Men man kan inte gå in och ta andras möten, det går inte. Därför blev de också på goda grunder tagna ut ur rummet.
Ulf Kristersson besökte Studentafton senast för ett år sedan och intervjuades då av journalisten Staffan Dopping, något Lundagård bevakade.
Med risk för att låta oförskämd: Vad gör du här – igen?
Ulf Kristersson brister ut i ett gapskratt och hänvisar till Studentaftonutskottet:
– Ja, fråga dem som bjöd in mig.
Det är inte pytten som lockar då?*
– Nja, inte bara pytten men jag medger att det är ett starkt bidragande skäl.
Kvällens afton avhandlade många ämnen: alltifrån situationen i Gaza till den svenska polariseringen. Dock var huvudspåret det rykande färska Nato-medlemskapet och vad det kommer innebära för Sverige.
Ulf Kristersson har – i likhet med många andra politiker – otaliga gånger upprepat att ’’det finns ett före och ett efter’’ Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022. På regeringens hemsida står det, under rubriken Varför har Sverige gått med i Nato?, enbart om Rysslands invasion. Regeringens ståndpunkt vad gäller Nato är dock densamma före och efter invasionen.
Vad är det då egentligen som har förändrats?
– Det ena är ju det uppenbara: Nu har Sverige som land blivit medlem i Nato. Jag ska låta det vara osagt om andra hade kunnat ändra sig i alla fall. Jag tror att vi var på väg in i Nato i alla praktiska avseenden – vi var så nära Nato man kunde vara – men det var några som hade en väldigt stark hang-up att just Nato-medlemskapet inte var bra.
Men är du för Nato-medlemskapet av andra skäl nu än för flera år sedan?
– Nej, det är jag inte, men skillnaden är att vad som har hänt, har nu hänt.
I debatten kring Nato talas det nästan enbart ur ett svenskt perspektiv: Sverige blir säkrare genom medlemskapet. Men är det bara för vår egen skull som vi nu blivit medlem, eller beror det också på något större? En lockelse till en europeisk och transatlantisk gemenskap som Sverige nu slutligen träder in i? Enligt statsministern handlar det om flera saker.
Är det bara för vår egen skull?
– Ja, det är en bra fråga. Vi gör det själva för Sveriges skull, men samtidigt så är vi medvetna om att vi också tar på oss ett åtagande för andras skull, säger Ulf Kristersson.
Han anser också att det finns en större poäng med att samarbeta inom den västliga, europeiska gemenskapen.
– Sedan tror jag att det finns ett stort värde i att den främsta västliga försvarsalliansen, som består i mycket hög grad av likasinnade länder, gör saker tillsammans. Det tror jag har ett eget värde, inte minst nu i en ganska besvärlig geopolitisk tid. Så jag ser ett bredare värde än bara det rent operativa och militära.
På gatan utanför fortsätter aktivisterna att skandera sina ramsor. De har nu ställt sig vid Botulfsplatsen, där statsministern om en stund ska eskorteras ut av Säpo.
Den 7 mars blev Sverige Nato:s 32:a medlemsland och anammade därmed principen ’’en för alla, alla för en’’. Genom både EU- och Nato-medlemskapet ingår vi nu fullt ut – också på papperet – i den västliga gemenskapen.
Hade det inte varit logiskt konsekvent att också införa euron?
– Jo, det kan man ju säga förstås. Nu tycker jag inte att det är riktigt samma sak. Men den som tycker att det finns ett egenvärde med att vara med i alla europeiska sammanhang, den personen är ju självklart för ett euro-medlemskap.
Är du det?
– Nja, jag har nog landat i att vi har haft en folkomröstning och vi har respekt för den. Det finns uppenbara för- och nackdelar, som vi i dag vet mer om än vi visste då, säger Ulf Kristersson och fortsätter:
– En bra, ekonomisk debatt om detta tycker jag vore mycket bra men regeringen har ingen ståndpunkt i detta.
Varför har vi inte folkomröstat om Nato då?
– Nja, det finns som du vet ingen logik bakom när Sverige folkomröstar.
Men du hänvisar till den i euro-frågan.
– Jo, men har man väl haft den så måste man sätta ett värde på den.
Vad tycker du om att Nato-medlemskapet inte föregicks av en folkomröstning?
– Normalt har Sverige haft folkomröstningar när partierna internt varit splittrade, framförallt Socialdemokraterna ärligt talat, och då har det behövts en folkomröstning för att lösa det. Men i det här fallet, med sex av åtta partier för Nato så fanns det ju inget skäl till en folkomröstning.
Sedan en månad är Sverige medlem i Nato och förväntas därigenom att bidra på alla möjliga sätt. Landet Sverige är med – men hur ska också svenskarna inträda i organisationen?
Vad gäller exempelvis Europeiska Unionen (EU) så har rekryteringen av svenskar gått trögt. Sveriges andel av antalet anställda inom EU borde vara 2,7 procent, för att vara proportionellt representerade. I dagsläget ligger Sverige klart under 2 procent – bara Luxemburg är sämre representerat, rent procentuellt. EU-minister Jessika Roswall säger i en intervju med Dagens Nyheter att svenskar och nordbor är utrotningshotade inom EU:s institutioner.
Sett till den problematiken, hur ska ni lyckas få in svenskar i Nato?
– Det ligger något i det du säger. Jag tycker att vi inte har varit så aktiva och framåtlutade i EU-samarbetet sedan 1995 (Året då Sverige gick med, reds. anm).
Lärdomen av detta, säger Ulf Kristersson, är att vara mycket mer på tårna redan från start. Han berättar att han – som så många gånger förr – tagit råd av Finland.
– Det finns skäl till att vi åkte till Finland när de hade varit medlem i bara några månader och tankade av dem alla deras erfarenheter av de första månadernas intensiva arbete. Så där startar vi med väldigt hög svansföring, både militärt och politiskt.
Vi tackar för oss och lämnar logen. Några minuter senare ser vi genom fönstren hur en svart bil rullar ut vid Botulfsplatsen, demonstranterna skriker extra högt, bilen försvinner och inom någon minut även flera demonstranter.
Tio minuter senare ser vi Ulf Kristersson lämna sin loge för att eskorteras ut av Säpovakter.
*Alla studentaftnar följs av en traditionsenlig och omtalad eftersits, till vilken det serveras en lika omtalad rätt: pytt i panna med bearnaisesås (av Studentaftonutskottet kallad ’’pytt royal’’).
