Varannan lärare, forskare och doktorand anser att den akademiska friheten vid svenska lärosäten i dag är utmanad. Det framkommer i en ny rapport från Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Hoten mot den akademiska friheten finns främst i politisk styrning och i finansieringssystemet, i alla fall om man frågar forskarna själva. Men svaren går isär.
Liberalernas Mats Persson har profilerat sig som utbildningsminister bland annat genom sitt motstånd mot cancelkulturen, som han ser som ett hot mot den fria akademin.
”En tystnads- och utpekandekultur – även kallad cancelkultur – skapar en andefattig och torftig akademisk miljö. Den hotar enskilda forskares möjlighet att göra bedömningar utifrån sin kunskap och yrkesskicklighet”, skrev Mats Persson i en debattartikel i Expressen när han tillträdde som minister hösten 2022.
Samma höst tillsatte utbildningsministern en utredning om tystnads- och cancelkulturen på svenska lärosäten. Utredningen, som UKÄ fick i uppdrag att genomföra, utvidgades senare för att handla om akademisk frihet i stort. I dag, onsdag, har utredningen publicerats.
De som anser att den akademiska friheten på svenska lärosäten är utmanad i dag (53 procent) fick i UKÄ:s enkät en uppföljande fråga där de i fritext ombads beskriva på vilket sätt den är utmanad. 1 procent av de svarande uppger att vänstervärden, vänsterpolitisering, woke, identitetspolitik är ett hot mot den akademiska friheten i dag. Mindre än 1 procent av de som anser att akademisk frihet är utmanad uppger, i egna ord, cancelkultur. Samtidigt har tio procent svarat att ”homogenitet, vågar inte ta upp saker, anpassning till normer, likriktning inom akademiska miljöer, åsiktskorridorer, akademisk konformism” är en utmaning.
De absolut vanligaste hoten mot den akademiska friheten är i stället, enligt de svarande, politisk styrning och politisk påverkan (29 procent av de svarande), samt forskningsfinansiering och forskningsfinansieringssystemet generellt (28 procent av de svarande).
UKÄ konstaterar att färre personer upplever att deras egen akademiska frihet är hotad jämfört med hur många som anser att den akademiska friheten generellt är hotad. En knapp tredjedel känner att deras egen akademiska frihet är utmanad. Av de som har upplevt att deras akademiska frihet har utmanats, rapporterar 3 av 4 att detta har lett till någon form av förändring i deras beteende.
Få söker hjälp
I rapporten lyfts flera områden fram som problematiska. Bland annat att forskare självcensurerar genom att medvetet undvika att lyfta vissa frågor eller att behandla ämnen man upplever som kontroversiella. Resultaten från enkätundersökningen visar även att få söker hjälp hos lärosätet. Av de som upplever att deras akademiska frihet är utmanad i dag är det knappt 1 av 4 som sökt stöd. Av de som faktiskt sökt hjälp, är det få som upplever att de fått tillräckligt med stöd från lärosätet.
Lärosätena betonar att en decentraliserad organisation och kollegial styrning är viktig för att skydda den akademiska friheten. Men många lärare, forskare och doktorander är oroliga för att kollegial styrning minskar, vilket de menar hotar den akademiska friheten. De upplever också att den akademiska miljön har lågt i tak och att det inte är accepterat att ha avvikande åsikter.
Forskningens frihet är sedan tidigare reglerad i grundlagen och högskolelagen. Sedan den 1 juli 2021 anges det även i högskolelagen att den akademiska friheten ska främjas och värnas i högskolornas verksamhet. Akademisk frihet innebär rätten för individer inom högskolan att fritt bedriva forskning och utbildning utan otillbörlig påverkan. För forskningen ska som allmänna principer gälla att: Källa: UKÄ, 1 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434)Vad menas med akademisk frihet?
+
1. forskningsproblem får fritt väljas,
2. forskningsmetoder får fritt utvecklas, och
3. forskningsresultat får fritt publiceras.
Utbildningsminister Mats Persson svarar på Lundagårds frågor via mejl. På frågan om regeringen borde arbeta med att motarbeta politisk styrning av universiteten och se över forskningsfinansieringen, snarare än fokusera på just cancelkultur, svarar han följande:
”Vi vet sedan tidigare att statlig styrning är en stor fråga, det har diskuterats mycket och länge. Här tycker jag att det är viktigt att framhålla att vi exempelvis agerat på den massiva kritiken mot den nya etikprövningen som infördes innan min tid som minister, vi arbetar nu med ändra den lagstiftningen så att den inte inskränker den akademiska friheten. Regeringen har även höjt straffet för hot och våld som riktas mot undervisande forskare, de yttre hoten är en viktig fråga som även det återspeglas i rapporten.”
Mats Persson skriver även att nyheten i rapporten är att många forskare upplever att den akademiska miljön har låg tolerans för olika åsikter.
”Det nya med den här rapporten att många forskare upplever miljön som likriktad och en plats där det är lågt i tak. Att fritt välja sitt forskningsproblem är kärnan i forskningens frihet och utskrivet i Högskolelagen.”
”Jag förväntar mig nu att landets akademiska ledare tar till sig det som framkommer i rapporten och tar dessa frågor på allvar. Jag som utbildningsminister kan inte lösa dessa problem på egen hand, självcensuren är inte en konsekvens av lagstiftning utan sitter i väggarna”, avslutar han.
