Genusvetenskap blir en del av Sociologiska institutionen

Just nu pågår en process att slå samman genusvetenskap, sociologi och socialantropologi till en större, gemensam institution.
– Det kommer inte att få några direkta effekter på studenternas utbildning, säger Björn Badersten, tillförordnad prefekt vid Genusvetenskapliga institutionen.

Samhällsvetenskapliga fakulteten jobbar på att minska antalet enheter genom att slå ihop mindre institutioner, något Lundagård tidigare rapporterat om. Nu planerar fakulteten att slå ihop genusvetenskap, sociologi och socialantropologi till en institution.

– Den främsta bakgrunden till denna förändring är att små institutioner har svårt att rent numerärt upprätthålla ett kollegialt ledarskap, säkerställa backup-funktioner, poola resurser och till exempel hantera stora anslag för externfinansierad forskning som ofta kräver samfinansiering, säger Björn Badersten, som är tillförordnad prefekt vid Genusvetenskapliga institutionen samt prodekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten.

Genusvetenskap är inte först ut i Samhällsvetenskapliga fakultetens planerade omorganisering. I slutet av april beslutade fakultetsstyrelsen att en ny institution, Institutionen för kommunikation, ska inrättas i januari 2025. Den nya institutionen kommer att bestå av nuvarande Institutionen för strategisk kommunikation i Helsingborg och delar av nuvarande Institutionen för kommunikation och medier, inbegripet journalistutbildningen i Malmö.

I det interna dokument som togs fram som underlag för ett möte med de fackliga organisationerna om sammanslagningen under tisdagen, framgår att Genusvetenskapliga institutionen ”präglats av organisatoriska utmaningar, som bland annat härleds till interna svårigheter att få god legitimitet för prefekter med slitningar, arbetsmiljöproblem och verksamhetsrisker som följd”.

– Detta har delvis att göra med att små miljöer, i ljuset av sin litenhet, har svårt att besätta kollegialt baserade lednings- och beslutsfunktioner. Sedan har det funnits vissa spänningar, som bland annat för tillbaka på olika uppfattningar om verksamhetens styrning och ämnets innehåll och utveckling. Det finns i de flesta miljöer, men i små miljöer blir sådana diskussioner ofta skarpare, säger Björn Badersten.

Kritiker menar att institutionens egen identitet och upplevelse av autonomi riskerar att försvinna om man slås samman med en annan institution. Men enligt Björn Badersten kan en sammanslagning i stället skapa bättre förutsättningar för ämnet att utvecklas i utbildning och forskning.

– Storlek ger kraft. Sammanslagningen görs för att långsiktigt skapa bättre och mer robusta förutsättningar för genusvetenskap att bibehålla hög kvalitet i utbildning och forskning och att utvecklas som ämne.

– Jag föreställer mig att det här kan bli något bra. Givet att vi lever under snäva ekonomiska ramar är det viktig att på olika sätt agera för att värna kärnverksamheten. I den bästa av världar hade vi haft hur mycket resurser som helst.

Så en aspekt av det här är också att man måste rationalisera?

– Ja, det finns en sådan dimension, även om den inte är primär.

Hur tänker du kring oron för att genusvetenskap kan ”slukas upp” av sociologin och att ämnet inte ska kunna bevara sin egen identitet?

– Det är viktigt att arbeta aktivt med att stärka ämnet och min förhoppning är att det kan stärkas genom att vara en del av ett större organisatoriskt sammanhang. Men det är också viktigt att vara med och påverka processen för att minimera risken för att synligheten och autonomin ska minska.

Björn Badersten är också noga med att påpeka att sammanslagningen primärt är en organisatorisk förändring, som inte kommer påverka studenternas undervisning och utbildningen i genusvetenskap.

– Program och kurser kommer att fortgå som vanligt. Ämnet finns kvar, men den organisatoriska formen förändras.